På mastitkonferens i Nantes

×

Ladda ned original

Olav Österås från Norge berättade om mastitsituationen i världen. Hans sammanställning bygger på en enkät som olika länder fått besvara. Några slutsatser från hans presentation är:

Klinisk mastit och tankcelltal har inget samband. Behandlingsincidensen av klinisk mastit har minskat i hela Norden. De nordiska länderna och Israel har bra kodata. Mastit är den viktigaste sjukdomen. S. aureus är vanligaste bakterien vid klinisk mastit och KNS vanligast vi subklinisk mastit. Många länder går från att behandla alla kor med sintidsantibiotika till selektiv sintidsterapi (som vi i Norden).

Sedan kom jag, Ylva Persson, med en presentation om antibiotikaresistens hos mastitpatogener. IDF har sammanställt data under tio år och ser ingen skenande resistensutveckling även om det finns regionala skillnader. Jag tar nu över detta arbete inom IDF och hoppas att vi ska kunna införa fler aspekter än att bara titta på mastitpatogener, till exempel indikatorbakterier och kalvar. Det skulle också vara intressant att titta närmare på sambandet mellan antibiotikaanvändning och antibiotikaresistens inom mjölksektorn. Dock är utmaningarna stora. Få länder övervakar förbrukning och resistens och även om de gör det är data inte alltid jämförbara.

Sist i denna session var Elizabeth Berry från Storbritannien som berättade om IDF:s arbete med celltal. IDF anser att celltalsgränsen för när en ko har mastit är mer än 200 000 celler/ml. Motsvarande gräns för en ko som kan anses vara frisk är mindre än 100 000 celler/ml. Vidare tryckte Elizabeth på att man ska vara försiktig med att tolka en ensam celltalsmätning.

×

Ladda ned original

Doktorand Lisa Ekmans poster om juversår.

Efter lunch och postervisning bjöds det på två alternativa sessioner och jag valde bort ”Milking” och gick på ”Herd management”.

Ing-Marie Petzer från Sydafrika inledde med en presentation om hur man kan kombinera epidemiologi med kostnadsanalys för att fatta rätt beslut vid förebyggande djurhälsovård. I besättningar med hög incidens av subklinisk mastit med S. aureus kan det vara läge att behandla mycket i början för att slippa behandla senare. Medan besättningar med låg incidens kanske inte behöver behandla alls.

Håkan Landin från Växa Sverige presenterade resultat från en studie om spenförslutning i en högproducerande svensk mjölkbesättning. Spenförslutning används en hel del ute i världen, men ganska lite i Sverige. Den består av ett vismutsalt som täpper till spenkanalen vid sinläggning så att bakterier inte kan ta sig in. I den här besättningen gav dock spenförslutning sämre juverhälsa. En anledning kan vara att spenförslutning fungerar bäst vid miljöpatogener och i Sverige har vi främst problem med smittsamma juverpatogener. I diskussionen efteråt berättade Schmuel Friedman från Israel att de gjort nästan samma studie i Israel, men där var resultaten de omvända.

Päivi Rajala-Schultz från Finland berättade om en studie om abrupt eller gradvis sinläggning och eventuella effekter på celltal och mjölkmängd i efterföljande laktation. Abrupt sinläggning kan ge mer problem med mastit samt vara negativt för välfärden. I denna studie påverkade dock inte sinläggningsrutinen juverhälsan. En tendens till högre produktion och lägre celltal sågs dock vid gradvis sinläggning. Trots resultaten menar Päivi att det är bra om man kan låta kon gå ner i mjölk i tid inför sinläggning samt att sinläggningsrutiner ska skräddarsys efter besättningens förutsättningar.

Joanne Karzis från Sydafrika berättade om hur resistens hos S. aureus förändrats över åren samt orsaker därtill. Även i Sydafrika har besättningarna minskat i antal de senaste tio åren. Från 6000 till 2700 samtidigt som besättningsstorleken ökat. S. aureus är den vanligaste bakterien vid mastit i Sydafrika och resistensen hos denna har ökat de senaste åren. Men genom att införa goda rutiner i utvalda välskötta besättningar kunde resistensen minskas.

Etienne Doligez från Frankrike presenterade sinläggningsrutiner från Normandie. Det här föredraget var lite svårt att förstå då det var på franska med en simultantolk som var svår att följa. Rutinerna varierade i alla fall stort mellan besättningar. De flesta använde dock sintidsantibiotika till alla kor och endast en mindre del använde sig av selektiv sintidsterapi. Ungefär en tredjedel använde alltid spenförslutare, en tredjedel mer selektivt och en tredjedel aldrig.

×

Ladda ned original

Mingel med kollegor från Rwanda, Sverige och Kenya (och förstås många andra nationaliteter på de andra deltagarna).

Sist ut idag var Xavier Manteca från Spanien som pratade om djurvälfärd vid sinläggning. Han pratade om att djurvälfärd består av biologiska funktioner, känslor och beteende. För kon är vila ett högt motiverat beteende. Vid sinläggning kan minskning i foder och vatten stressa kon. Ökad mjölkmängd i juvret kan ge spänningar och smärta. Och om de har ont vill de inte lägga sig vilket ytterligare stressar kon. Problemen blir större hos kor med hög mjölkproduktion vid sinläggning. Högt tryck i juvret ger också ett ökat mjölkflöde och en försenad keratinpluggsformation. Detta i sin tur ger en högre risk för juverinfektion och mastit. Detta har betydelse för djurvälfärden då all klinisk mastit ger smärta enligt Xavier.

Häng med mig imorgon! Då blir det juverhälsa hos andra djur än kor samt behandling av mastit.