Råd för isolering och rengöring vid smittsamma sjukdomar – häst

Isolering av sjuka hästar som kan bära på smitta

En effektiv åtgärd för att begränsa smittspridning är att så snabbt som möjligt isolera sjuka hästar från de övriga. Hur isolering genomförs i praktiken kan variera beroende på hur  stallen och dess omgivning är planerade, och vilka smittämnen och smittvägar det handlar om.

Några exempel på isolering:

• en separat byggnad inom stallområdet
• en utebox eller hage
• ett utrymme i stallet som kan avgränsas från övriga utrymmen

Vid luftburen smitta bör isolerade hästar hållas på tillräckligt avstånd från övriga hästar, i en separat byggnad eller hage.

Vid smitta som endast sker med kontakt, exempelvis infekterade sår med en smittsam bakterie, kan det räcka med så kallad kontaktisolering. I en kontaktisolering kan luftrummet delas, men all direkt och indirekt kontakt mellan den isolerade hästen och andra hästar undanröjs.

Grundregeln är att hålla god hygien och att minska ”springet” mellan stallar för att förhindra smittöverföring via människor. Separat person/personal bör sköta de isolerade hästarna. Om det inte är möjligt sköts de friska hästarna först, därefter de isolerade/sjuka hästarna, enligt nedan beskrivna rutiner.

För att få rådgivning om hur smittspridning kan förebyggas är det bästa att ta hjälp av en veterinär som har kunskap om anläggningen och förhållanden på platsen.  Ibland behöver veterinären samråda med expertis och/eller länsveterinär.   

 

Besökshygien

Besök till isolerade hästar ska begränsas till enbart det nödvändiga, såsom skötare, veterinär och hovslagare. Det bästa är om man kan skapa en sluss mellan ”ren” och en ”oren” sida, tydligt avskilda från varandra. Där bör det finnas möjlighet till handtvätt samt byte av skor/engångsstövlar och kläder, och sophantering.

• ”Rena” kläder och skor lämnas på ”ren” sida och ”orena” kläder/överdragskläder och skor lämnas på ”oren” sida av gränsen.
• Använd mössa/hårskydd, skyddskläder och separata skor/skoskydd inne på isoleringen.
• Engångsmaterial som använts hos isolerade hästar slängs i slutet kärl.
• Handhygien ska utföras direkt efter besöket innan kontakt med annan miljö. Noggrann handtvätt med tvål och vatten är grundläggande för att förhindra överföring av smitta. Använd engångshanddukar. Efter handtvätt rekommenderas ett alkoholbaserat handdesinfektionsmedel med återfuktande effekt. Fördela desinfektionsmedlet jämnt på alla delar av händerna.
• Kläder som ska tvättas läggs i försluten säck eller liknande. Se tvättanvisningar nedan.
• Stövlar/skor som ska lämna isoleringen tvättas tills all synlig smuts är borttagen och placeras i stövelbad med desinfektionsmedel under den angivna tiden för medlet. Kvarvarande smuts kan minska effektiviteten av desinfektionsmedlet. Fotbad ger inte samma effekt som ordentlig skotvätt och desinfektion och kan inte rekommenderas då smitta förekommer.

För alla anläggningar med djur gäller föreskrifter och allmänna råd utgivna av Jordbruksverket om förebyggande och särskilda åtgärder avseende hygien med mera för att förhindra spridning av zoonoser och andra smittämnen (SJVFS 2013:14, K112). Bland annat står i paragraf 6 att ”Djurhållaren ska se till att personer  som vistas i anläggningen har möjlighet att tvätta händerna med flytande tvål, varmt och kallt vatten före och efter kontakt med djur. Det ska finnas möjlighet till handdesinfektion.” Har anläggningen besöksverksamhet är reglerna något mer långtgående. Se vidare på Jordbruksverkets webbplats.

Smittvägar

Direkt och indirekt kontaktsmitta

Kontaktsmitta är den vanligaste smittvägen.

Direkt kontaktsmitta sker genom fysisk kontakt mellan en infekterad häst och en frisk mottaglig häst.  På detta sätt kan exempelvis luftvägsinfektioner, hudinfektioner och sexuellt överförbara infektioner spridas. De flesta smittämnen som kan smitta med direkt kontakt kan också överföras via indirekt kontakt.

Indirekt kontaktsmitta innebär smittöverföring via olika mellanled från en häst till en annan. Smittämnen från hud, sår, luftvägar, urin, avföring eller blod kan överföras via händer, kläder eller föremål (såsom utrustning, transporter, inredning, dörrhandtag med mera)."  Samma smittor som vid direkt kontaktsmitta kan oftast också spridas indirekt via mellanled.

Direkt och indirekt droppsmitta

Smittämnen kan spridas vid hosta eller nysningar och från bölder med stora, tunga droppar. Dessa droppar faller snabbt ner i luften och når inte längre än någon meter.Dropparna kan nå en annan häst direkt, eller indirekt via exempelvis händer, utrustning och kläder. Om smittämnet i dropparna tas upp i luftvägarna på en mottaglig häst, kan den bli sjuk och i sin tur smitta vidare. Många luftvägsinfektioner sprids på detta sätt, till exempel kvarka, EHV-1 (virusabort), EHV-4 och hästinfluensa.

Luftburen smitta - aerosol

Vid hosta kan det även uppstå en aerosol (partikel- eller droppdimma), förutom droppsmitta. Om dropparna i aerosolen torkar ihop till mindre droppkärnor (<5 µm) kan de spridas längre med luften än tyngre droppar. När en häst andas in en sådan ”dimma” kan smittämnet föras till luftvägarna.

• Detta är särskilt relevant för hästar när det gäller luftvägsvirus. Under gynnsamma förhållanden, det vill säga vid specifik luftfuktighet och vindförhållanden, kan hästinfluensaviruset till exempel spridas upp till minst 50 meter i luften. Vid kvarka anses inte luftburen aerosolsmitta utgöra någon risk.
• Smittrisken vid luftburen aerosolsmitta avtar ju längre bort hästarna hålls från varandra.
• Inomhus anses risken för aerosolsmitta vara större än utomhus eftersom det inte är samma luftväxling.

Partikelburen smitta

Från huden och pälsen sprids normalt stora mängder partiklar i luften. Bakterier från sår och hudinfektioner kan spridas via dessa partiklar, särskilt vid sårvård.

• Bakteriebärande hudpartiklar kan orsaka en förorening i näsan, på huden eller infektera sår hos andra djur eller människor, till exempel med Staphylococcus aureus, inklusive MRSA (meticillinresistent Staphylococcus aureus).
• Partiklar som bär bakterier genom luften kan också samlas på föremål, ytor och händer, och sedan föras vidare, vilket kallas indirekt kontaktsmitta.
• Ett annat exempel på partikelburen smitta i stall och hagar är Rhodococcus equi, en bakterie som kan finnas i hästars träck och spridas till jord och damm. Föl som andas in damm med Rhodococcus kan bli infekterade och utveckla lunginflammation.

Blodburen smitta

Vissa smittämnen kan överföras med blodet.

• Direkt överföring kan ske via kontakt med slemhinnor, till exempel sexuell kontakt, eller genom kontaminerade blodprodukter.
• Indirekt kan blodsmitta förekomma exempelvis vid stick- eller skärskador, injektioner och kontaminerade handskar, men även via kontaminerade läkemedel eller insekter. Så kan exempelvis infektiös anemi på häst spridas.

Tarmsmitta (fekal-oral smitta)

Tarmsmitta (fekal-oral smitta) innebär att hästen får i sig smittämnet via munnen från infekterad träck. Några  exempel är rotavirus, hästcorona och salmonella. Smittämnet från träcken kan ibland ha tagit vägen via födoämnen som hästen äter, eller via exempelvis förorenade händer, utrustning eller inredning.

Foderburen smitta innebär att foder eller vatten direkt eller indirekt kontaminerats med smittämnen, exempelvis mag-/tarminfektion orsakad av virus eller bakterier men även foderförgiftning av botulinumtoxin.

Insekts- och kvalsterburen smitta (vektorburen smitta)

Myggor, svidknott, bitande flugor och fästingar är så kallade vektorer, vilket betyder att de kan överföra bakterier och virus mellan djur.

• Den vanligaste fästingburna smittan hos svenska hästar är bakterien som orsakar granulocytär anaplasmos..
• Exotiska hästsjukdomar som sprids med vektorer inkluderar bland annat nilfeber, piroplasmos, infektiös anemi och afrikansk hästpest.
• Benskabb (Chorioptes) samt pälsätande och blodsugande löss kan spridas mellan hästar, men bär inte på andra sjukdomsframkallande smittämnen.

Sanering av stall

Stallet brukar vanligtvis rengöras  när inga fler hästar  insjuknar och de drabbade har tillfrisknat. Beroende på smittämne, kan smittan  finnas kvar olika länge i miljön runt hästarna. Känsligheten för olika desinfektionsmedel varierar mellan smittämnen. Saneringsåtgärderna bör planeras  i samråd med en veterinär.

God rengöring är ett krav för ett gott resultat

Mekanisk rengöring är mycket viktigt eftersom det tar bort det mesta av eventuella smittämnen.  Vissa smittämnen kan överleva under lång tid på till exempel smutsig boxinredning. Kvarvarande smuts kan dessutom minska effektiviteten av desinfektionsmedel.

Rengöringen syftar till att så fullständigt som möjligt avlägsna all smuts, med särskilt vikt på sekret och liknande från sjuka djur.

Man skrubbar, skurar, högtryckstvättar eller använder annan metod anpassad till det material som ska rengöras. Användning av hett vatten (inte över 50 - 60°C) med tillsats av rengöringsmedel, som löser smutsen, ökar rengöringseffekten.

Mekanisk rengöring med hjälp av högtrycksaggregat ger bättre rengöringseffekt jämfört med manuellt skurande.  Dock är det viktigt att vara försiktig med högtryckstvätt eftersom det höga trycket kan sprida små vattendroppar, även kända som aerosoler, som potentiellt kan bära på smittämnen... Med ventilationens hjälp kan de små vattendropparna förflyttas såväl inom som utanför byggnaden. Om möjligt bör man därför skärma av vattenstrålen med en kåpa. Den som utför rengöringen ska använda nödvändig skyddsutrustning inkluderande andningsskydd.

Vid temperaturer under fryspunkten rekommenderas att, om möjligt, avvakta med saneringen alternativt värma upp utrymmet så att vattnet inte fryser.

• Rengöringen inleds med att ta bort grovföroreningar genom att sopa eller dammsuga.
• Därefter rengörs elektriska installationer, motorer och liknande manuellt på ett säkert sätt. De förseglas sedan, med till exempel plastduk.
• Sedan blötläggs allt annat med vatten och rengöringsmedel i två till tre timmar för att lösa smutsen. Vid stark nedsmutsning krävs längre blötläggningstid.
• Den egentliga rengöringen utförs sedan uppifrån och ned.
• Om det finns risk att förorenade dammtussar, skräp eller partiklar ramlar ner från tak eller höga höjder bör dessa rengöras.
• Tvätten kan annars påbörjas på den höjd som hästarna når, och avslutas med golvet.
• Foderkrubbor och vattenkoppar är särskilt viktiga att rengöra och att desinfektera.
• Rengör tills att all synlig smuts är borta, strukturen på samtliga material syns klart, och tills sköljvattnet inte är grumligt eller innehåller smutspartiklar.
• Efter tvätten bör samtliga ytor torka upp fullständigt, vilket kan ta flera dagar.

Summering - rengöring

1. Ta bort strö, gödsel och dylikt. Ströbädd kan brännas upp eller grävas ner i gödselstacken.
2. Ta bort all flyttbar utrustning. Den måste också rengöras (se längre ned).
3. Rengör och försegla elektriska installationer.
4. Blötlägg med vatten och rengöringsmedel.
5. Tvätta/skura manuellt eller med högtryckstvätt.
6. Låt ytorna torka innan desinfektion påbörjas.

Desinfektion

Med desinfektion menas att man minskar antalet smittsamma organismer till en sådan låg nivå att mottagliga djur som kommer i kontakt med den desinfekterade ytan inte utvecklar en infektion. Desinfektion kan göras med hjälp av kemiska desinfektionsmedel eller fysikaliska metoder (oftast värme).

Desinfektionsmedel med olika egenskaper lämpar sig för olika ändamål. Följ tillverkarens anvisningar noggrant. Till exempel är det viktigt att följa den rekommenderade inverkanstiden. Om det är kallare än +10°C kan särskild hänsyn behöva tas vid val av desinfektionsmedel och koncentration av brukslösning.

Anpassa mängden desinfektionsmedel efter ytan och tillverkarens anvisning. Om desinfektionsmedlet snabbt rinner av en behandlad yta bör behandlingen upprepas, för det är viktigt att hela ytan täcks ordentligt av medlet under den tid som tillverkaren rekommenderar. Tänk på att följa säkerhetsanvisningarna för medlet.

Avlägsna förseglingen av de elektriska installationerna när övrig rengöring och desinfektion är klar. Desinfektera installationerna med en trasa indränkt med desinfektionsmedel.

Rengöring av kläder, textilier och övrig utrustning

Blötlägg eller skrubba utrustning i stallet i ett kar, eller högtryckstvätta med tvätt- och rengöringsmedel, före desinfektion. Rengör även utsatta ställen, som bevattningsposter samt annan utrustning som kan ha kommit i kontakt med smitta. Sliten utrustning som är svår att rengöra kan behöva bytas ut.

Kokning är en bra och praktisk metod för desinfektion av mindre utrustning och material, som tål värme. Föremålen ska rengöras mekaniskt och vara helt rena innan de kokas. Föremålen ska vara helt täckta med vatten under kokningen. Koka minst 5 minuter.

Kläder och textilier bör tvättas i minst 60°C. Tvättmedel är viktigt för rengöringen och ska doseras korrekt.

Skodon, sadlar och liknande som inte kan kokas eller tvättas i maskin rengörs noggrant mekaniskt. Använd sadeltvål, vatten och en ny svamp till varje sak. Därefter kan skodon behandlas med passande desinfektionsmedel.

Hästtransporter bör rengöras mellan varje användning om samma transport används för hästar från olika stall.

Summering – desinfektion

1. Stallet desinfekteras efter rengöring och upptorkning.
2. Följ tillverkarens rekommendation för koncentration och mängd lösning (liter per m² yta) och verkningstid.
3. Applicera desinfektionsmedel exempelvis med ryggspruta eller högtryckstvätt.
4. Börja behandla högt och arbeta neråt väggarna mot golvet.
5. Var speciellt noga med hörnor, sprickor, fogar och material som kan innehålla smittämne, till exempel trä och betong.
6. Låt ytorna torka innan utrustningen ställs tillbaka.
7. Ta bort förseglingar runt elektriska installationer och desinficera med desinfektionsmedel på en trasa.

Rengöring av kläder, textilier och övrig utrustning

Blötlägg eller skrubba utrustning i stallet i ett kar, eller högtryckstvätta med tvätt- och rengöringsmedel, före desinfektion. Rengör även utsatta ställen, som bevattningsposter samt annan utrustning som kan ha kommit i kontakt med smitta. Sliten utrustning som är svår att rengöra kan behöva bytas ut.

Kokning är en bra och praktisk metod för desinfektion av mindre utrustning och material, som tål värme. Föremålen ska rengöras mekaniskt och vara helt rena innan de kokas. Föremålen ska vara helt täckta med vatten under kokningen. Koka minst 5 minuter.

Kläder och textilier bör tvättas i minst 60°C. Tvättmedel är viktigt för rengöringen och ska doseras korrekt.

Skodon, sadlar och liknande som inte kan kokas eller tvättas i maskin rengörs noggrant mekaniskt. Använd sadeltvål, vatten och en ny svamp till varje sak. Därefter kan skodon behandlas med passande desinfektionsmedel.

Hästtransporter bör rengöras mellan varje användning om samma transport används för hästar från olika stall.

Rasthagar och beten

Rasthagar och beten där hästar med kvarka vistats bör inte användas på minst 30 dagar. Som regel behöver ingen rengöringsåtgärd vidtas för markerna. Däremot bör foderhäckar, krubbor och vattenkärl saneras, liksom sådan inredning som hästar gnager på.

Kemiska desinfektionsmedel

Desinfektionsmedel kan vara irriterande för hud och ögon. Använd skyddsutrustning enligt anvisning för medlet vid blandning och användning av desinfektionslösningar. När du väljer desinfektionsmedel, läs tillverkarens anvisningar vilka infektionsämnen som medlet har bevisad effekt mot samt vilken koncentration och inverkanstid som behövs på olika sorters ytor. Till exempel om ett medel anges ha effekt mot bakteriesporer, är det ofta så att inverkanstiden behöver vara mycket längre för att avdöda dessa jämfört med så kallade vegetativa former av bakterie.  De flesta smittämnen som är aktuella för häst tillhör dock, med några få undantag, sådana som är relativt lättavdödade om rengöring och desinfektion görs rätt.

Regelverk kring produkter

Produkter som på ett eller annat sätt dödar bakterier eller andra mikroorganismer kan klassas som läkemedel, medicintekniska produkter, kosmetiska produkter, eller kemiska produkter som till exempel biocider, beroende på vad de ska användas till. Olika myndigheter har ansvar för de olika sorternas produkter.

• Biocider och andra kemiska produkter - Kemikalieinspektionens (KemI) ansvarsområde. Biocidprodukter måste vara godkända av KemI för att få säljas eller användas, med vissa undantag. Det verksamma ämnet ska vara utvärderat.
• Läkemedel och medicintekniska produkter - Läkemedelsverkets ansvarsområde. Det som avgör om en produkt är ett läkemedel eller en medicinteknisk produkt är hur produkten fungerar. Om en produkt är en medicinteknisk produkt, måste den följa reglerna för just medicintekniska produkter. Bland annat måste produkten vara CE-märkt. Reglerna för medicintekniska produkter till människa gäller dock inte alltid för produkter till djur.

Många produkter ligger i gråzonen mellan dessa regelverk.

• Produkter som ska användas för desinfektion av ytor, till exempel djurstallar, är vanligtvis biocider.
• Om medlet gör anspråk på att bota eller skydda mot en viss djursjukdom eller infektionsämne hos djur räknas det som veterinärmedicinskt läkemedel.
• Produkter som ska användas medicinskt, till exempel för att tvätta ett sår eller tvätta en patient innan en operation, klassificeras som läkemedel.
• Produkter som ska användas för desinfektion av händer, till exempel av sjukvårdspersonal innan en operation, är vanligtvis biocider.
• Desinfektionsmedel som är speciellt avsedda för desinfektion av medicintekniska produkter faller under det medicintekniska regelverket, som också är Läkemedelsverkets område.
• Produkter som ska användas hygieniskt eller kosmetiskt till djur är inte kosmetiska produkter enligt definitionen, eftersom en kosmetisk produkt ska användas på människokroppen. De är heller inte läkemedel, utan räknas vanligtvis som kemiska produkter, och ligger under Kemikalieinspektionen.