Blogg
Förutsättningar för och konsekvenser av att vaccinera fjäderfä mot Newcastlesjuka
Svenska fjäderfän ska inte börja vaccineras mot Newcastlesjuka (ND). Den slutsatsen drar Jordbruksverket i en nyligen publicerad rapport kring samhällsekonomiska konsekvenser av en möjlig framtida övergång till att vaccinera fjäderfä mot ND. Samtidigt säger Jordbruksverket att vaccination kan bli motiverad i framtiden om förutsättningarna förändras.
Som en del av rapporten ombads SVA att yttra sig om hur ett eventuellt framtida vaccinationsprogram mot ND skulle kunna utformas och vilka konsekvenser det skulle få. I det underlag som tagits fram beskrivs Danmarks vaccinationsprogram som ett exempel på ett klassiskt vaccinationsprogram för att möjliggöra kostnadsberäkningar. För- och nackdelar med vaccination, samt förutsättningar för ett eventuellt införande av ett program och huruvida det skulle vara frivilligt eller obligatoriskt för olika djurkategorier, diskuterade ur såväl smittskydds- som djurhälsoperspektiv. Vidare beskrivs skillnader i diagnostik och övervakning i en icke-vaccinerad population jämfört med en vaccinerad population.
Utbrott även i vaccinerade flockar
De flesta länder inom EU vaccinerar mot ND. Utbrott sker dock också i flera av dessa vaccinerande länder, såväl i vaccinerade som icke-vaccinerade flockar. Vaccination mot ND skyddar inte djuren mot infektion utan mot kliniska symptom. Skyddet är beroende av att vaccinationen genomförts korrekt, att djuren har ett tillräckligt immunologiskt svar och att vaccinstammen skyddar mot den stam av ND-virus som introducerats.
Sverige har sedan år 1995 rapporterat ett tiotal utbrott av ND, varav de flesta endast drabbat enskilda besättningar. Det har alltså inte varit fråga om omfattande spridning mellan besättningar vid utbrott, utan i de flesta fall om separata introduktioner av ND. Med tanke på detta har utgångspunkten i SVA:s resonemang varit att målet med ett eventuellt vaccinationsprogram i Sverige måste vara att i möjligaste mån förhindra utbrott för att undvika omfattande bekämpningsåtgärder och handelsrestriktioner, snarare än att minska kliniska symptom i besättningen och vidare smittspridning. För att uppnå detta krävs hög vaccinationsgrad i samtliga mottagliga kategorier av djur, och SVA:s bedömning är att om ett vaccinationsprogram blir aktuellt är ett obligatorium en förutsättning. Att uppnå ett fullständigt skydd är emellertid inte möjligt på grund av vaccinernas beskaffenhet, och man kan förvänta att se utbrott även i en vaccinerad population.
Fjäderfäregister saknas idag
För att undvika utbrott krävs ett detaljerat, väl fungerande och kontinuerligt uppdaterat fjäderfäregister som garanterar ett optimalt genomförande av vaccination och för att uppnå immunitet. Detta saknas idag. I den vaccinerade populationen övergår ND-övervakningen vidare från att säkerställa frånvaron av ND till att säkerställa immunitet. Idag sker den aktiva övervakningen med regelbunden provtagning endast av avelsflockar. Vid en övergång till vaccination utökas den till att omfatta samtliga flockar av fjäderfä som vaccineras. Diagnostiken behöver då anpassas, både till metod och volym.
Sverige har ett mycket gynnsamt sjukdomsläge på fjäderfäsidan. Sannolikt är detta delvis en följd av vår status som ND-fritt land, vilket gör det svårt att i stor volym handla med fjäderfä ur en population som är mindre kontrollerad än avelsledet, vilket är en subpopulation under mycket hård hälsokontroll. Ett införande av vaccination mot ND kan som konsekvens ge en ökad handel med fjäderfä till produktionsledet, till exempel unghöns för äggproduktion, en population med fler vaccinationer och större omfattning av andra sjukdomar än den topp av avelspyramiden vi handlar med idag.
Frågan om icke-vaccination eller vaccination är således mycket komplex, och det är många faktorer som måste tas hänsyn till. Att en återgång till status som icke-vaccinerande land, när väl ett vaccinationsprogram implementerats, inte är praktiskt genomförbar bör också beaktas.
Prenumerera på bloggen
I Sverige finns en så kallad statsepizootolog, och den ska finnas på SVA. Statsepizootologen ansvarar för frågor rörande epizootier och andra allvarliga infektionssjukdomar hos djur. Här i vår blogg "Statsepizootologen kommenterar" tar statsepizootologen upp aktuella ämnen.
Karl Ståhl är Statsepizootolog på SVA.