H7N9-influensa i Kina

Det har ännu inte klarlagts hur de drabbade personerna smittats. Någon gemensam kontakt eller smittkälla har inte heller kunnat fastställas. Det finns idag inga tecken på att virus sprids mellan människor.

Influensa A H7 är vanligt förekommande hos fåglar och sedan slutet av 1990-talet har H7N2, H7N3 samt H7N7 rapporterats från många delar av världen. Detta har lett till antagandet att smittkällan är fåglar. Efter att myndigheterna i Kina rapporterat att provtagna duvor vid en fågelmarknad i Shanghai är positiva för lågpatogen influensa H7N9 av samma typ som de insjuknade människorna har denna misstanke stärkts.  Kinesiska myndigheter ska nu intensifiera övervakning och provtagning. Ett problem är att vilda fåglar som bär lågpatogena influensavirus inte visar symtom på sjukdom. Vid andra typer av lågpatogen fågelinfluensa hos vilda fåglar (ex H7N7) kan en förändring av virus till högpatogent ske om viruset kommit in i en tamfjäderfäbesättning och orsakar då mycket hög dödlighet bland fåglarna. Det finns ännu inga rapporter om att så har skett med H7N9.

Utvecklingen i Kina sätter dock återigen fokus på att hålla vilda fåglar åtskilda från tamfjäderfä. Detta var ett nationellt krav i Sverige under 2006 då vi diagnosticerade fågelinfluensa H5N1.

Sverige hade åren efter H5N1 en EU-obligatorisk övervakning av inte bara tamfåglar utan även vilda fåglar som provtogs vid ringmärkning. Idag sker inte provtagning av vilda fåglar annat än på döda fåglar vid obduktion.

För tamfjäderfä görs undersökningar vid klinisk misstanke och under 2012 undersöktes 19 fjäderfäbesättningar. Provtagning av viltfågelhägn görs kontinuerligt i övervakningssyfte. I samtliga fall har proverna varit negativa för H7.

Både H5 och H7 är rapporteringspliktiga enligt EU-direktiv och föranleder åtgärder från Jordbruksverket.

Mer information:

EU:s smittskyddsinstitut ECDC: Avian influenza in humans