Blogg
Hur definieras begreppet sjukdomsövervakning och vad ingår?
I de särskilda yttranden som bifogats utredningen Folkhälsa - Djurhälsa, Ny ansvarsfördelning mellan stat och näring (SOU 2010:106) framhålls att sjukdomsövervakning är att hänföra till riskhantering.
Det kan diskuteras och jag har därför i samtal med Christina Greko, Susanna Sternberg Lewerin och Ann Lindberg tagit fram vår syn på begreppen. Övervakning ska enligt ett nyligen framtaget Codex dokument (REP11/AMR)betraktas som en process för att generera information som används av riskvärderare, riskhanterare och i riskkommunikation.
Av praktiska skäl och för att ha den vetenskapliga förankring som krävs av upplägg och analys av övervakningsresultat ligger ansvaret för genomförandet inom EU vanligen hos riskvärderaren. Det är till exempel EFSA som designar, samlar in, analyserar och kommenterar resultaten av zoonosövervakningen.
SVA:s övervakning av sjukdomar och antibiotikaresistens bygger på vetenskap och beprövad erfarenhet.
Den sjukdomsövervakning av domesticerade djur som kontinuerligt görs på SVA bygger på analys av läget i landet och omvärlden, det vill säga en riskvärdering. Urvalet, som ligger till grund för provtagning, vilar på vetenskapliga beräkningar av både populationer, geografisk hemvist och antal djur och som skall provtas för att kunna säkerställa ett korrekt resultat. I detta ingår även att ta hänsyn till känsligheten av de tester som används. SVA sammanställer resultaten till Jordbruksverket som med detta som underlag kan fatta eventuella beslut i sin roll som riskhanterare.
Marianne Elvander, Statsepizootolog
Prenumerera på bloggen
I Sverige finns en så kallad statsepizootolog, och den ska finnas på SVA. Statsepizootologen ansvarar för frågor rörande epizootier och andra allvarliga infektionssjukdomar hos djur. Här i vår blogg "Statsepizootologen kommenterar" tar statsepizootologen upp aktuella ämnen.
Karl Ståhl är Statsepizootolog på SVA.