Sjukdomen blåtunga fortsätter sprida sig i Europa – nytt fall har påvisats i Danmark

Blåtunga (även benämnd bluetongue) är en allvarlig virussjukdom som drabbar tama och vilda idisslare samt kameldjur. Foto: Bengt Ekberg/SVA

Blåtunga är en vektorburen sjukdom hos idisslare som sprids via blodsugande svidknott (Culicoides spp.). I september 2023 upptäcktes en ny typ av sjukdomen i Nederländerna med allvarlig sjukdom och hög dödlighet hos framför allt får, se tidigare inlägg om BTV3 i bloggen. Från att det första fallet rapporterades spred sig smittan snabbt inom Nederländerna och till angränsande områden i grannländerna. Under den gångna sommaren har smittspridningen tagit fart igen med nya utbrott rapporterade från Nederländerna, Belgien och Tyskland. Dessutom har sjukdomen under de senaste veckorna påvisats för första gången i Frankrike och Luxemburg och nu alltså också i Danmark.

Svidknott kan spridas med vindar

Under vissa förhållanden kan vindplymer föra svidknott långa sträckor, i synnerhet över öppet vatten. Beroende på den epidemiologiska utvecklingen av utbrotten och väderförhållandena finns det nu risk att BTV-3 sprids till södra Sverige från Danmark eller norra Tyskland. SVA har gjort en riskbedömning avseende sannolikheten för introduktion.

Förutom i Tyskland (där det är osäkert hur många djur som smittats naturligt respektive av ett inhemskt vaccin), har smittspridningen i länderna utanför Nederländerna hittills varit mer begränsad och den kliniska bilden betydligt lindrigare. Orsakerna till denna skillnad är okända men man kan spekulera i att ett lägre smittryck skulle ge en lägre infektionsdos vilket i sin tur kanske ger lindrigare sjukdom. Hur blåtunga skulle manifestera sig i Sverige är svårt att förutspå.

Svårt att skydda boskap från knottangrepp

Det är svårt att skydda boskap från knottangrepp och insatser så som behandling med insekticider eller insektsrepellerande medel har inte setts ge någon effekt vad det gäller att minska spridningen av BTV3. Inte heller installning av djur verkar vara effektivt för att skydda mot smittan.

Vid det enda tillfälle då Sverige tidigare fått in blåtunga (2008) bekämpades sjukdomen med storskalig, obligatorisk vaccination, med syfte att snabbt utrota sjukdomen och åter bli officiellt fria från blåtunga. Sedan dess har såväl den epidemiologiska situationen som lagstiftningen förändrats.

Blåtunga av olika serotyper cirkulerar nu ständigt i södra Europa med sporadiska utbrott längre norrut, och EUs djurhälsolagstiftning kräver idag inte att medlemsstaterna bekämpar sjukdomen. I de flesta av de länder som nu drabbats har staten därför i princip släppt ansvaret för sjukdomen och man strävar inte efter officiell sjukdomsfrihet. Detta påverkar även hur Sverige kan bekämpa blåtunga. Med den bakgrunden har Jordbruksverket beslutat att vid en eventuell introduktion av blåtunga till Sverige kommer vaccinering att vara tillåtet men inte obligatoriskt. Övriga åtgärder kommer bero på smittspridningens omfattning och tidpunkten på året eftersom smittspridningen upphör under vinterhalvåret. SVA har sökt och erhållit beredskapslicens för vacciner för nödvaccinering.

Kort om sjukdomen

Sjukdomen blåtunga drabbar framför allt får och nötkreatur och smittar mellan djur via blodsugande knott. Sjukdomen kan ha olika förlopp: från subkliniska symtom till dödlig sjukdom. Infekterade djur får feber, sårig och svullen slemhinna i mun och nos, kraftig salivering, hälta och minskad mjölkproduktion. Dräktiga djur som infekteras kan ibland kasta sina foster eller föda missbildade lamm eller kalvar. Sjukdomen är förtecknad enligt EU:s djurhälsolag och således anmälningspliktig i Sverige vid misstanke om förekomst hos djur i enlighet med SJVFS 2021:10.