Blogg
Utbrott av fågelinfluensa i Tyskland
Den 5 november 2014 informerades EU-kommissionen av tyska myndigheter om ett bekräftat utbrott av aggressivt fågelinfluensavirus av subtypen H5N8 i en kalkonbesättning med 31.000 fåglar i delstaten Mecklenburg-Vorpommern i norra Tyskland. Infektionen påvisades i en av sex djuravdelningar. Undersökningen föranleddes av att man upptäckt ökad dödlighet. Besättningen blev omedelbart satt under offentlig tillsyn. Avlivning och destruktion av djuren påbörjades den 6 november. Skydds- och övervakningszoner upprättades i enlighet med europeisk lagstiftning (2005/94/EC), och beslut om avlivning av samtliga fjäderfän inom skyddszonen togs också, allt för att minska risken för vidare spridning av smittan.
H5N8 har inte påvisats i Europa sedan början av 1980-talet. Däremot har aggressiva (högpatogena) H5N8-virus under 2014 orsakat stora problem i Östasien, främst i Sydkorea med över 12 miljoner fåglar avlivade, men också med enstaka utbrott i Japan och Kina. De virusanalyser som nu gjorts i Tyskland visar på mycket nära släktskap med H5N8 från Sydkorea. Hur viruset spridits från Östasien och introducerats till Tyskland är dock ännu okänt.
H5N8 har påvisats hos vilda vattenlevande fåglar i Sydkorea, men huruvida vilda fåglar också spelat en roll i smittspridningen till Tyskland är inte klarlagt. Man vet i dagsläget inte heller om viruset spridits till vilda fågelpopulationer i området kring den smittade besättningen.
Möjlighet för fåglar ta sig till Sverige
Under hösten och vintern pågår ständig rotation bland vattenlevande fåglar i och kring Östersjön. Rotationen är beroende av vind och väderförhållanden, och vid sydliga vindar förflyttar sig fåglarna norrut. Under vissa förhållande finns således en möjlighet att fåglar från det smittade området i Tyskland tar sig in över Sveriges gräns.
Baserat på ovanstående har SVA värderat risken för introduktion av H5N8 till den svenska fjäderfäpopulationen som följd av utbrottet i Tyskland. Risken för smittspridning och introduktion via infekterade fjäderfä eller ägg bedöms som försumbar. Däremot gör den okända smittstatusen bland vattenlevande fåglar i området kring utbrottet att risken nu bedöms som förhöjd för spridning och introduktion via de vattenlevande fåglar, som roterar i Östersjön under hösten och vintern. Denna bedömning kan dock komma att omvärderas så snart mer information finns tillgänglig om omfattningen av eventuell smittspridning i utbrottsområdet.
Okänd smittkälla
Smittkällan är okänd i nuläget och läget understryker därför vikten av goda löpande biosäkerhetsrutiner i svenska fjäderfäbesättningar.
I likhet med de flesta andra europeiska länder, och i enlighet med EU:s lagstiftning, har Sverige övervakning av fågelinfluensa hos såväl tamfåglar som vilda fåglar. Programmet för vilda fåglar innebär att SVA rutinmässigt provtar döda, vilda fåglar som inkommer för obduktion till SVA. Övervakningsprogrammet för tamfåglar omfattar provtagning av flera olika arter av fjäderfä inklusive hägnad viltfågel.
Aggressiv fågelinfluensa förut i Sverige
I Sverige har aggressiv fågelinfluensa påvisats vid ett tillfälle tidigare, då subtypen H5N1 under vintern 2006 orsakade utbrott bland vilda fåglar och i ett viltfågelhägn med gräsänder.
Det finns inga rapporterade fall där människor smittats med H5N8. Dock anses aggressiva fågelinfluensavirus alltid ha en zoonotisk potential, varför risken för smitta till människa också med H5N8 inte helt kan försummas. Vid hantering av vilda döda fåglar bör man därför använda handskar och iaktta god handhygien.
Läs mer
SVA:s officiella riskvärdering för HP AI H5N8 i Tyskland (pdf)
Prenumerera på bloggen
I Sverige finns en så kallad statsepizootolog, och den ska finnas på SVA. Statsepizootologen ansvarar för frågor rörande epizootier och andra allvarliga infektionssjukdomar hos djur. Här i vår blogg "Statsepizootologen kommenterar" tar statsepizootologen upp aktuella ämnen.
Karl Ståhl är Statsepizootolog på SVA.