Vid misstanke om kvarka rekommenderas undersökningen kvarka-PCR framför enbart odling på grund av högre sensitivitet (färre falskt negativa prover). Kvarka-PCR detekterar smittämnenas arvsmassa och skiljer ut S. equi och S. zooepidemicus. Prover för PCR analyseras vid SVA på ankomstdagen och svar går ut samma dag. Om insänt material för PCR inte är ESwab eller sköljprov odlas provet dag ett och tas vidare till PCR från odlingsplattan dag två.
Bakterieodling är ett alternativ eller komplement till PCR, exempelvis när andra bakterieinfektioner också kan vara av intresse eller om resistensbestämning önskas, till exempel vid känd överkänslighet mot penicillin.
Vid olika komplikationer till kvarka kan diagnostiken vara utmanande och det kan vara svårt att påvisa själva bakterien. Vid dessa tillfällen kan en serologisk undersökning (påvisande av antikroppar i blodet) övervägas. Serologi kan även användas vid screening av nytillkomna hästar, misstänkt exponerade hästar eller kroniska smittbärare. De flesta hästar som exponerats för kvarkasmitta serokonverterar under en tid. Om antikroppstestet används för utredning om smitta har förekommit i en besättning rekommenderas att flera individer provtas. Ibland kvarstår antikropparna en tid efter att bakterierna försvunnit men ibland kvarstår i stället bakterien utan att antikroppar kan påvisas. Därför kan olika undersökningar behöva komplettera varandra.
En positiv antikroppstiter betyder alltid att hästen träffat på kvarkabakterien någon gång. För att undersöka om smittan är kvar i kroppen kompletteras provtagningen med en bakteriologisk undersökning (PCR eller odling). Om ingen bakterie kan påvisas i två prov med 10–14 dagars mellanrum (negativa prover) betyder det i de flesta fall att ingen aktiv smitta pågår.
Provtagning
Se provtagningsinstruktion för detaljer. Använd remiss för PCR-analys (pdf) och remiss för bakteriologisk odling (pdf).
Provtagning vid akut kvarka
- Nässköljprov för analys med kvarka-PCR rekommenderas, med en god sensitivitet vid akut kvarka (84 procent). Kit för nässköljprov kan beställas från SVA.
- I andra hand kan nässvabbprov med flockad nylonprovtagningspinne (till exempel eSwab eller FLOQswab) användas för kvarka-PCR, också med god sensitivitet vid akut kvarka (79 procent). Flockad provtagningspinnar (eSwab eller FLOQSwab) kan beställas från SVA. Samma slags provtagningspinne kan användas för bakterieodling, men skicka gärna två pinnar om både PCR och odling önskas.
- Om två prover kombineras, till exempel både nässköljprov och nässvabbprov för PCR, ökar sensitiviteten (92 procent vid akut kvarka).
- Traditionell provtagningspinne avsedd för bakterieodling har en sämre sensitivitet (53 procent vid akut kvarka), vilket innebär fler falskt negativa prover och rekommenderas därför inte.
- Böldsekret kan provtas med eSwab för kvarka-PCR. Gärna i kombination med annat prov för att öka sensitiviteten.
Ta helst prov från flera hästar med symtom eftersom kvarkabakterierna kan vara svåra att få med i provet i det akuta skedet, särskilt under de första dagarna. Utsöndring av bakterier kan ofta påvisas först 24-48 timmar efter den första febertoppen. Provtagning kan utföras från denna tid och så länge som man misstänker sjukdomen.
När du tar prov från ett misstänkt indexfall av kvarka, kom ihåg att ange på remissen var hästen är uppstallad så att SVA kan rapportera konfirmerade fall till berörd länsveterinär.
Provtagning i kronisk fas av kvarka
- Provtagning i kronisk/asymtomatisk fas (efter avläkning av kliniska symtom) för att identifiera tysta smittbärare, sker bäst med sköljprov från luftsäckarna med hjälp av endoskop kombinerat med nässköljprov. Proverna bör analyseras med kvarka-PCR.
- Om enbart nässköljprov görs rekommenderas att det upprepas tre gånger på grund av metodens sämre sensitivitet vid denna fas av infektionen (fler falskt negativa prover).
Film: SVA:s provtagning för kvarka-PCR - nässköljprov
Provtagning för serologi för kvarka
- För serologi (påvisande av antikroppar mot S. equi i serum) tas blod i rör utan tillsats. Observera! För närvarande utför SVA inte denna analys, kontakta SVA för råd.
Vaccination mot kvarka
I Sverige finns ett godkänt vaccin mot kvarka som ges intramuskulärt. Vaccination rekommenderas för hästar som kan utsättas för smittrisker. Kvarka kan ge långa verksamhetsavbrott med risk för omfattande ekonomiska förluster inom hästnäringen. Vaccinet kan inte utlösa kvarka då det inte innehåller bakterier.
Studier i en serie med upp till tre vaccinationer har visat visst skydd mot symptom vid försöksinfektion efter första sprutan jämfört med ovaccinerade hästar, och ett ökat skydd efter andra respektive tredje sprutan. Vaccinet mot kvarka har använts samma dag som andra hästvacciner (influensa, herpesvirus) utan problem.
Vaccinet kan även ges i samband med ett sjukdomsutbrott. Isolera då sjuka hästar noggrant och vaccinera de hästar som ännu inte är sjuka. Efter vaccination kan en övergående temperaturstegring och svullnad på injektionsstället förekomma naturligt. Om feber håller i sig över två dagar bör hästen isoleras och provtas, eftersom det finns risk att den kan vara smittad om det finns kvarka på anläggningen.