Gå direkt till innehåll

Fågelmatning och fågelsjukdomar

När vintern kommer börjar många mata småfåglar. Det är ett bra sätt att hjälpa vissa fågelarter som annars kan ha svårt att hitta mat vintertid. Men tyvärr kan även sjukdomar hos småfåglar lätt spridas vid utfodringen eftersom stora mängder fåglar samlas på ett begränsat område, och hygienen lätt kan bli undermålig. Här följer några råd om vad du bör tänka på när du utfodrar fåglar både för fåglarnas och för din egen skull.

Åtgärder som minskar risken för spridning av sjukdomar vid matning av småfåglar

Fågelmatare.
Fågelmatare. Foto: Henrik Uhlhorn/SVA

Använd fågelmatare av material som är lätt att hålla rent och som är konstruerade så att fåglarna inte kan sitta i, och förorena maten. Håll fågelmatare och marken under fågelmataren så rena som möjligt för att förhindra att fåglar kommer i kontakt med avföring. Foderspill ska inte bli liggande på marken där det blandas med avföring, då fåglar letar mat även där. Lägg gärna granris på marken, eller ha en uppfångningsbehållare täckt med finmaskigt nät under bordet.

Håll fågelmataren ren – Vid behov kan till exempel diskborste och diskmedel användas, eventuellt följt av en desinficering exempelvis med Virkon. Använd utrustning som inte kommer i kontakt med livsmedel och tänk på god ventilation och god hygien vid rengöringen så du inte utsätter dig själv för smittrisker.

Gör fågelmataren säker – Se till att fågelmataren inte har vassa spetsar och kanter. Även små sårskador kan bli inkörsportar för bakterier och virus, till exempel poxvirus, även hos i övrigt friska fåglar.

Använd foder av bra kvalitet - Släng allt foder som luktar unket, är vått eller ser mögligt ut. Förhindra även att skadedjur, till exempel gnagare, kommer åt fodret där det lagras.

Agera tidigt - Med bra förebyggande åtgärder minimerar du antalet sjuka eller döda fåglar vid ditt foderbord. Vid misstanke om sjukdomsutbrott bör matningen avbrytas helt under några veckor.

Exempel på sjukdomar som kan ses hos fågelbordsfåglar

Salmonellos

Salmonellos är sjukdom hos djur och människor som orsakas av olika salmonellabakterier. Fåglar kan dö snabbt om salmonellabakterier sprids ut i kroppen. Inflammationer ses ofta i matstrupe och kräva. Smittade fåglar sprider bakterier med avföringen. Andra fåglar blir sjuka när de äter foder som är förorenat med sådan spillning. Salmonellos är den vanligaste sjukdomen vid fågelbord under vårvintern, och ses oftast hos finkfåglar. Salmonellabakterier finns normalt inte i det foder som säljs, utan finns och sprids i miljön genom fåglar och andra djur.  Även katter och hundar som fångar sjuka fåglar kan bli smittade.

Gulknopp (Trikomoniasis)

Trikomonas är encelliga parasiter som påverkar många djur inklusive människor. Gulknopp orsakas av en art av trikomonas som enbart drabbar fåglar, oftast duvor och småfåglar, särskilt grönfinkar. Fåglar drabbade av gulknopp utvecklar sår i mun, svalg och kräva. De får då svårt att svälja så de tappar frön som är förorenade med parasiter, eller smittar ner fågelbad när de försöker dricka. Andra fåglar som äter och dricker samtidigt får i sig parasiterna och därmed sprider sig sjukdomen. Sjukdomen sprids framför allt under sommarhalvåret.

Psittakos (Papegojsjuka)

Psittakos orsakas av bakterien Chlamydia psittaci. Fåglar kan bära på bakterien och kan utsöndra den via avföringen och via sekret från andningsvägarna. Sjuka fåglar utsöndrar större mängder bakterier. Andra fåglar som äter foder som förorenats med bakterier eller andas in damm med bakterier, smittas och kan då bli slöa och få andningsproblem, diarré och flytningar från ögon och näsöppningar.  Vissa fåglar kan smittas utan att utveckla sjukdomssymtom men kan ändå sprida sjukdomen vidare.

Aspergillos

Aspergillos orsakas av mögelsvampar av aspergillussläktet. Dessa finns normalt i miljön och växer till på fuktigt foder. Fåglar andas in svampsporer vilket orsakar inflammationer i lungor och luftsäckar när svampen växer till i kroppen.

Fågelkoppor (Aviär pox)

Fågelkoppor, orsakas av ett virus som orsakar vårtliknande utväxter på fjäderlösa hudområden kring näbb, ögon, vingar, ben och fötter. Framför allt drabbas talgoxar och kråkfåglar. Virus sprids genom direktkontakt med smittade fåglar, via insekter, nedsmittat foder eller fågelmatare.

Sjukdomstecken hos småfåglar

Död gulsparv.
Död gulsparv. Foto: Henrik Uhlhorn/SVA

Alla de ovan nämnda sjukdomarna kan vara dödliga för fåglar. Salmonellos och gulknopp leder ofta till döden, antingen av svält på grund av svårigheter att äta och dricka, eller till följd av allmäninfektioner. Psittakos kan ge allmäninfektioner som leder till döden men kan också infektera fåglar utan att orsaka sjukdomssymtom. Aspergillos leder till inflammationer i lungor och luftsäckar och ofta även till döden. Fågelkoppor i ansiktet kan bli så stora att de ger nedsatt syn eller svårigheter att äta, och utväxter på fötter och tår kan påverka fåglarnas förmåga att stå eller sitta. Sjuka fåglar är också mer utsatta för svält, uttorkning, rovdjur och hårt väder.

Man kan ganska lätt notera allvarligt sjuka fåglar i en småfågelflock. De är mindre uppmärksamma och mindre aktiva. De äter inte och sitter ofta uppburrade vid foderborden, vilket är ett sätt att försöka hålla värmen. De flyger heller inte iväg som förväntat vid störningar.

Tidiga tecken på sjukdom kan vara svåra att upptäcka då småfåglar döljer dessa så länge det går för att undvika intresse från rovdjur. 

Smitta till människor

Salmonellabakterier och klamydiabakterier (Psittakos) kan orsaka allvarlig sjukdom hos människor liksom hos fåglar. Salmonellabakterier utsöndras framför allt med fåglars avföring och klamydiabakterier med avföring och sekret från andningsvägar och ögon.

Vid fågelmatning och hantering av fågelmatare är det viktigt att undvika att få i sig bakterier via munnen eller genom att andas in damm och stänk som kan vara förorenat av avföring eller flytningar. Man bör också undvika direktkontakt med sjuka fåglar.

Grundregeln är att tvätta händerna noga med tvål och vatten efter att ha hållit på med fågelmatare och foderpåfyllning. Fågelmatare bör rengöras i väl ventilerade utrymmen och inte i kök eller där man riskerar att komma i kontakt med livsmedel. För att undvika dammbildning kan man fukta fågelspillning innan rengöringen. I kraftigt nedsmutsade miljöer kan andningsfilter användas.

Sammanfattning

Man kan få många fina upplevelser och lära sig mycket om fåglar genom att ha fågelutfodring. Men, det medför vissa risker för fåglar som besöker matplatserna och ett ansvar för den som sköter utfodringen. Sjukdomar är en av många naturliga processer som påverkar vilda djur. Sjuka fåglar vistas gärna vid foderbord för att enkelt få tillgång till foder, vilket medför att andra fåglar, du själv och dina husdjur blir utsatta för smittorisker. Om du följer de rekommenderade försiktighetsåtgärderna så minskas risken för att småfågelsjukdomar sprids genom fågelutfodringen.

Rapportera in sjukdom och dödlighet

När det uppträder sjukdom eller dödlighet hos fåglarna vid foderbordet vill SVA gärna få in rapporter och ibland material för undersökning. Kontakta alltid SVA först för att diskutera om det är lämpligt att skicka in döda fåglar för obduktion.

Skicka ditt prov till:

SVA
Avdelningen för patologi och viltsjukdomar
Travvägen 12 A
756 51 Uppsala