Till startsidan för Statens veterinärmedicinska anstalt

ESBL

ESBL är inte en bakterie utan en egenskap som många bakteriearter kan ha, men framförallt tarmbakterier så som Escherichia coli och Klebsiella pneumoniae. Förkortningen ESBL står för ”extended spectrum beta-lactamases”, vilka är en grupp enzymer som bryter ner beta-laktamantibiotika (penicilliner och cefalosporiner) inkluderat tredje och fjärde generationens cefalosporiner. ESBL-bildande bakterier kan därför inte behandlas med dessa för både human- och veterinärmedicinen viktiga läkemedel. Sådana bakterier förekommer hos både djur och människor och på olika ställen i miljön, såväl i Sverige som i andra delar av världen.

ESBL-bildande bakterier hos människor

Alla fall av ESBL-bildande bakterier hos människor i Sverige ska, sedan 2007, anmälas enligt smittskyddslagen. Sedan dess har antalet fall per år ökat, statistik över detta finns på Folkhälsomyndighetens webbplats. Det är dock inte alltid som ESBL-bildande bakterier orsakar sjukdom utan även friska människor kan vara bärare av sådana bakterier. Studier i Sverige har visat att runt fem procent av friska svenskar är bärare av ESBL-bildande bakterier i tarmen.

Om en människa bär på ESBL-bildande bakterier finns risk för att dessa sprids vidare i samhället. Det är också tänkbart att de gener som ger ESBL-resistens skulle kunna föras över till andra sjukdomsframkallande bakterier i tarmen.

ESBL-bildande bakterier hos djur

Precis som människor kan djur både vara friska bärare och bli sjuka av ESBL-bildande bakterier. Inom övervakningsprogrammet Svarm övervakas fortlöpande läget i Sverige för ESBL-bildande E. coli hos friska djur som hålls för livsmedelsproduktion och på kött. Inom ramen för Svarm sammanställs även statistik över ESBL-bildande bakterier i prov från sjuka djur.

Såväl antalet fall bland sjuka djur som förekomsten hos friska djur i Sverige är generellt sett låg. Undantaget är slaktkyckling där en stor andel av djuren bär på ESBL-bildande bakterier. Arbete pågår för att motverka förekomst och spridning av ESBL-bildande bakterier hos svensk slaktkyckling. Arbetet utförs i samarbete mellan främst SVA, Jordbruksverket och näringen. Liknande arbete pågår även i andra länder eftersom ESBL-bildande bakterier hos slaktkyckling är ett internationellt problem. Förekomsten av ESBL-bildande bakterier hos kyckling har minskat på senare år, såväl i Sverige som i vissa andra länder. 

ESBL och livsmedel

När ESBL-bildande bakterier finns hos djur som hålls för livsmedelsproduktion kan bakterierna i samband med slakten hamna på köttet. Om du följer råden om god hygien i köket och att genomsteka kyckling och köttfärs minskar du risken för att dessa och andra bakterier sprids via maten.
Undersökningar av livsmedel i Sverige har visat att ESBL-bildande bakterier är vanliga på kycklingkött, såväl svenskt som utländskt. ESBL-bildande bakterier har också hittats på utländskt kött av nöt och gris men i mindre omfattning än på kyckling. Dessutom har ESBL-bildande bakterier hittats i enstaka prov från utländska bladgrönsaker och odlad fisk. Ett fåtal av de ESBL-bildande bakterier som hittades i livsmedel var av samma slag som de som fanns hos sjuka och friska människor. De gener som orsakar ESBL-resistens i bakterierna från livsmedel var inte heller speciellt vanliga bland de bakterier som fanns hos sjuka och friska människor. Livsmedel på den svenska marknaden utgör därmed en begränsad källa till förekomsten av ESBL-bildande bakterier inom sjukvården i Sverige idag.

Övervakning

SVA övervakar aktivt förekomst av ESBL-bildande bakterier hos djur som hålls för livsmedelsproduktion. För att ha en bra överblick av läget i Sverige är det viktigt att ha korrekt och aktuell information även för andra typer av djur som hundar, katter och hästar. Därför uppmanas veterinärer och laboratorier att kontakta SVA, sektionen för antibiotika, om man identifierar cefalosporinresistenta bakterier från djur. Då kan beslut tas i samråd om eventuell ytterligare karakterisering av den aktuella bakterien. För verifiering, isolatet skickas in på speciell remiss, Verifiering av kliniska isoloat för ESBL/AmpC (ej ESBLCARBA) (pdf).

Hittade du informationen du sökte på den här sidan?

  • 5 Perfekt, jag hittade svaret på min fråga
  • 4
  • 3
  • 2
  • 1 Nej, inte alls