Populärvetenskapligt om juverhälsa
Juverhälsa hos mjölkande får och getter
Liksom andra mjölkproducerande djur kan får och getter drabbas av juverinflammation (mastit), som i de flesta fall orsakas av en infektion med bakterier.
Klinisk eller synlig mastit kan ha ett våldsamt förlopp och djuren kan bli mycket sjuka. Men vanligare är att djuren har mastit utan kliniska symtom, så kallad subklinisk mastit.
Hos både får och get är Staphylococcus aureus den vanligaste bakterien vid klinisk mastit och koagulasnegativa stafylokocker vanligast vid subklinisk mastit.
Subklinisk mastit har betydelse eftersom den sänker mjölkproduktionen trots att inget syns på djuren. Dessutom kan mastitmjölk ha förändrade egenskaper som påverkar osttillverkningen.
Och sist men inte minst kan det finnas oönskade bakterier i mastitmjölk vilket har särskilt stor betydelse i de besättningar som inte pastöriserar mjölken. God juverhälsa är alltså bra för djurvälfärden, för ekonomin och för livsmedelssäkerheten.
Det är bättre att förebygga än att behandla bort juverhälsoproblem
Även om de flesta mastitbakterier i Sverige är känsliga för penicillin och ofta relativt lättbehandlade, så är det mycket bättre att se till att djuren aldrig får mastit. Viktiga förebyggande åtgärder är att ha ett bra smittskydd och en god hygien. Dessutom är det bra att ha koll på juverhälsan i besättningen genom att tidigt identifiera eventuella problem. Det är också viktigt att se till att djuren är friska och starka så att de har ett bra immunförsvar. Här nedan följer några punkter som är tillämpbara i både får- och getbesättningar:
Yttre smittskydd
- Köp helst inte in djur
- Om djur måste köpas in, köp bara från besättningar fria från CAE/MV och böldsjuka samt med god juverhälsa. Ta gärna mjölkprov för bakteriologisk odling innan djuren sätts in i den nya besättningen. Håll djuren i karantän i minst tre veckor.
Inre smittskydd
- Slå ut djur med växt av S. aureus i juvret
- Gruppera djuren efter juverhälsa.
- Utfodra inte lamm och killingar med mastitmjölk (särskilt inte från djur som har aureus)
Stärk immunförsvaret
- Se till att besättningen är fri från CAE och MV.
- Optimal utfodring med god mineral- och vitamintillförsel.
- Stressfri miljö och djurhantering.
Hygien
- Ha en god hygien i ströbädd, vatten och foder.
- Klippta och rena juver.
Mjölkning
- Se över mjölkmaskinens funktion och hygien.
- Ha mjölkningsordning, där friska djur mjölkas först och djur med höga celltal mjölkas sist.
- Torka djurens juver före mjölkning, helst med engångsjuverdukar.
- Mjölka de första strålarna i ett kontrollkärl.
- Spendoppa efter mjölkning.
- Bra om djuren kan hållas stående en stund efter mjölkning då spenkanalerna är öppna. Kan styras med hjälp av utfodring.
Håll koll på juverhälsan
- Ta tankmjölkprov för celltal en gång i månaden, skickas till SVA eller Eurofins/Steins
- Om celltalet stiger eller annan misstanke på dålig juverhälsa finns: Paddla alla juverhalvor med CMT och ta prov för bakteriologisk odling om CMT är 3 eller högre, eller om det är stora skillnader i CMT-utslag mellan juverhalvorna. Mjölkproven skickas till SVA.
- Paddla alla juverhalvor före sinläggning för att kunna gruppera, slå ut eller sintidsbehandla djur.
Prenumerera på bloggen
Här bloggar Charlotta Fasth, Ylva Persson och Karin Persson Waller vid SVA om juverhälsa.