Data som samlas in för att dokumentera jakten
Vissa delar av informationen i blanketten används för att dokumentera jakten. Björnen som art får utifrån gällande lagstiftning endast jagas under strikta förhållanden och att dokumentera och kontrollera jakten är en del av villkoren. Det är länsstyrelsen som ansvarar för denna kontroll, men eftersom viss information (till exempel koordinater) nyttjas även av SVA så används en gemensam blankett.
Undersökning och provtagning för att följa sjukdomstillstånd
Undersökning och provtagning är en del i SVA:s arbete med att följa och analysera utvecklingen av sjukdomstillstånd hos vilda djur. SVA:s övervakning ger en bild av det aktuella hälsoläget, och kan fånga upp förekomst av sjukdomar och smittor. Kontinuerlig övervakning av populationer behövs för att se trender och för att kunna förebygga oönskad spridning av redan existerande eller nya sjukdomar. Undersökningar och prover förser också rovdjursförvaltningen med relevant data, samt ger svar på olika frågeställningar om björnen som art och dess ekosystem.
När proverna och data inkommit till SVA sparas en del av dem i en biobank för framtida forskning och andra - såsom hår, tand och spenar - undersöks vidare.
Mått och vikt används inom björnförvaltningen, i forskning samt för zoologiska samlingar. Dessa uppgifter gör det möjligt att följa det jaktliga uttaget ur stammen och säger något om björnstammens kvalitet. Mått och vikt är också grunduppgifter som ofta behövs i forskning kring djuret, till exempel kan det vara viktigt att veta djurets hull/kondition och då är måtten i förhållande till vikten relevanta. Mått används också för att beskriva arten i nationella zoologiska samlingar, samt är en parameter som kan användas för att åldersbestämma djuret.
Tänder används för åldersbestämning vilket är viktigt för förvaltningen. Stammens storlek beror lite förenklat på hur många som föds och dör men det i sin tur styrs av komplexa samband. Exempelvis kommer åldersfördelningen på djuren i stammen påverka både fruktsamhet och dödlighet. Därför är åldersstrukturen viktig att följa.
Kön och könsfördelning är precis som ålder parametrar som är relevanta för förvaltningen då dessa påverkar populationens utveckling. Kön är också, precis som mått och vikt, en grunduppgift om djuret som ofta behövs vid forskning.
Spenens mått och eventuell förekomst av vätska används för att se om honor som skjutits varit digivande vid tillfället. Genom att skicka en spene kan vävnaden undersökas ytterligare för bedömning av honans tidigare reproduktionshistorik.
Reproduktionsorgan – livmoder, äggstockar, testiklar, sädesledare används för kartläggning av individens reproduktionshistorik och för studier kring artens reproduktion. Till exempel kan en honas reproduktionshistorik studeras genom att notera ärr i livmodern och studier kring förekomst och uppkomst av cystor på sädesledare kan genomföras på testiklar med sädesledare. Testiklarnas storlek och eventuell kryptorkism är också viktigt att följa. Olika storlekar på testiklar, eller underutvecklade testiklar, samt kryptorkism kan vara tecken på störningar i reproduktion.
Muskel används till genetisk analys för att DNA-identifiera individer vilket är viktigt för förvaltningen, men genom muskelvävnad kan man också studera till exempel stress- och reproduktionshormoner och förekomst av substanser i miljön.
Skinnremsa används som reservprov för DNA om resterande prover kommer bort. Hud och päls är vävnad som även kan användas inom många olika typer av studier.
Hårstrån används just nu för studier kring bly i ekosystemet. Bly har negativ effekt på organismer och det är viktigt att veta hur olika arter i ekosystemet påverkas av blyförekomst. Nyligen publicerades resultat som visar att björnen, som är både en predator och asätare, har höga halter av bly i sig.
Lungvävnad används för att följa utvecklingen av sjukdomar och smittor i luftvägarna.
Ändtarm med träck används för att undersökning av sjukdomar och smittor i mag-tarmkanalen.
Blod används för undersökning av smittor.
Tarm - och hudparasiter samlas in för att följa förekomst av parasiter. Utvecklingen kring parasitförekomst är intressant att följa då parasiten kan påverka värdarten negativt, men också för att parasiter kan sprida sjukdomar mellan arter. Hos björn följs utvecklingen kring bland annat spolmask (Baylisascaris transfuga) och bandmask (Taenia spp.) efter att man i Jämtland och Västerbotten för drygt ett årtionde sedan hittade de första fynden hos björn. Björnjakten ger ett bra tillfälle för att undersöka hur vanliga tarmparasiterna är och var i Sverige de finns.