Till startsidan för Statens veterinärmedicinska anstalt

Frågor och svar om ESBL

Här finns myndigheternas gemensamma frågor och svar om ESBL (hos djur eller människa) – tarmbakterier med resistens mot cefalosporiner. Klicka på länk Djur eller Människa.

Frågor och svar om ESBL och människa

1. Vad är ESBL?

ESBL står för ”extended spectrum beta-lactamases”, en sorts enzymer som bryter ner de viktiga antibiotikatyperna penicilliner och cefalosporiner. Bakterier som bildar ESBL är motståndskraftiga (resistenta) mot dessa läkemedel.
Källa: Statens veterinärmedicinska anstalt

2. Hur kan ESBL-bildande bakterier spridas till och mellan människor?

Bakterierna som bildar ESBL finns i huvudsak i tarmen hos människa och djur som en del av den normala bakteriefloran. Människor smittas därför via händer, föremål eller vatten som förorenats med bakterier från människors eller djurs tarmflora.

  • Bakterierna kan spridas genom direkt kontaktsmitta, vilket betyder att de överförs genom direkt kontakt mellan individer, ofta via händerna. För att bryta smittkedjan är det därför mycket viktigt med handhygien efter toalettbesök, innan man lagar eller äter mat samt efter kontakt med djurs avföring.
  • Bakterierna kan också spridas genom indirekt kontaktsmitta, det vill säga via människa-föremål-människa. Exempelvis inom sjukvården överlever bakterierna i miljön och patientnära föremål kan därför bli kontaminerade. Återigen är handhygien viktigt för att bryta smittkedjan så bakterierna inte förs vidare till ytterligare föremål, alternativt förs in i munnen.
  • Ytterligare en spridningsväg är via livsmedel som har förorenats med ESBL-bildande bakterier. Det kan till exempel vara grönsaker som har förorenats vid bevattning eller kött som har förorenats vid slakt. Livsmedel kan också förorenas vid manuell hantering. Livsmedel på den svenska marknaden verkar dock i dagsläget inte vara någon viktig spridningsväg för ESBL-bildande bakterier.
    Källa: Folkhälsomyndigheten

3. Kan man smittas av antibiotikaresistenta bakterier via maten?

Bakterier som campylobakter och salmonella som orsakar magsjuka kan smitta via mat och dessa bakterier kan vara antibiotikaresistenta. Sådana tarminfektioner behöver ofta inte behandlas med antibiotika, men kan vara besvärliga att drabbas av. På livsmedel kan det också finnas antibiotikaresistenta, till exempel ESBL-bildande, bakterier som normalt inte orsakar sjukdom. Det är tänkbart att resistensgener från dessa skulle kunna överföras till sjukdomsframkallande bakterier. Om du följer råden om god hygien i köket och att genomsteka kyckling och köttfärs minskar du risken att smittas av antibiotikaresistenta bakterier via maten. Alla bakterier dör vid upphettning oavsett om de är resistenta eller inte. Däremot dör inte ESBL-bildande bakterier vid frysning.
Källa: Livsmedelsverket

4. Hur är läget när det gäller ESBL-bildande bakterier på livsmedel i Sverige?

Undersökningar av livsmedel i Sverige har visat att ESBL-bildande bakterier är vanliga på kycklingkött, såväl svenskt som utländskt. ESBL-bildande bakterier har också hittats på utländskt kött av nöt och gris men i mindre omfattning än på kyckling. Dessutom har ESBL-bildande bakterier hittats i enstaka prov från utländska bladgrönsaker och odlad fisk. Ett fåtal av de ESBL-bildande bakterier som hittades i livsmedel var av samma slag som de som fanns hos sjuka och friska människor. De gener som ger ESBL-resistens i de bakterier som hittades i livsmedel var inte heller speciellt vanliga bland de bakterier som fanns hos sjuka och friska människor. Livsmedel på den svenska marknaden utgör därmed en begränsad källa till förekomsten av ESBL-bildande bakterier inom sjukvården i Sverige idag.
Källa: Statens veterinärmedicinska anstalt, Livsmedelsverket

5. Vad händer om jag får i mig ESBL-bildande bakterier?

ESBL-bildande bakterier kan finnas i tarmkanalen hos fullt friska människor och djur utan att orsaka sjukdom, samtidigt kan bakterierna vara en källa till framtida infektioner. Om smittan till exempel sprids i sjukhusmiljö kan de orsaka problem med svårbehandlade infektioner, främst hos personer med dåligt immunförsvar. Smittspridning kan ske via personers händer om de förorenats vid till exempel toalettbesök. God handhygien är därför mycket viktigt.
Källa: Folkhälsomyndigheten

6. Hur vanligt är ESBL-bildande bakterier bland människor?

Alla fall av ESBL hos människor i Sverige ska, sedan 2007, anmälas enligt smittskyddslagen. Sedan dess har antalet fall per år ökat, uppdaterad statistik över detta finns på Folkhälsomyndighetens webbplats. ESBL-bildande bakterier ger upphov till såväl sjukhusförvärvade som samhällsförvärvade infektioner. Det är dock inte alltid som ESBL-bildande bakterier orsakar sjukdom utan även friska människor kan vara bärare av sådana bakterier. Studier i Sverige har visat att runt fem procent av friska svenskar bär på sådana bakterier i tarmen. Förekomsten av ESBL-resistens och andra former av antibiotikaresistens är betydligt vanligare i många andra länder. Det är därför man vid kontakt med svensk sjukvård ska uppge om man nyligen fått sjukvård utomlands.
Källa: Folkhälsomyndigheten

7. Vad innebär det att man får en infektion med en ESBL-bildande bakterie?

ESBL-bildande bakterier kan till exempel orsaka urinvägsinfektion, blodförgiftning och i vissa fall lunginflammation. Om man får en infektion med ESBL-bildande bakterier är det risk för att insatt antibiotikabehandling inte har någon effekt eftersom bakterien ofta är resistent mot de antibiotikapreparat som man vanligtvis använder.
På sjukhus finns många personer som är extra infektionskänsliga varför det är mycket viktigt att stoppa smittspridning med ESBL-bildande bakterier och andra former av antibiotikaresistens inom hälso- och sjukvården. Flera utbrott av ESBL-bildande bakterier som bland annat drabbat avdelningar där för tidigt födda barn behandlas har dokumenterats i svensk sjukvård.
Källa: Folkhälsomyndigheten

8. Kan människor överföra ESBL-bildande bakterier till djur?

Ja, om djuren kommer i kontakt med tarmbakterier från människor kan vi överföra ESBL-bildande bakterier till djur. Detta skulle till exempel kunna ske om djuren kommer i direkt kontakt med förorenat vatten eller om de utfodras med foder som bevattnats med förorenat vatten.
Källa: Statens veterinärmedicinska anstalt, Folkhälsomyndigheten

9. Om min hund, katt eller häst bär på ESBL-bildande bakterier kan den då smitta mig?

Ja, om man har kontakt med djurens avföring. Men man kan skydda sig genom noggrann handhygien, framförallt inför måltider och efter kontakt med djurens avföring.
Källa: Statens veterinärmedicinska anstalt, Folkhälsomyndigheten

10. Kan man smittas med ESBL-bildande bakterier när man är inne i utrymmen där man håller djur?

Ja, om man har kontakt med djurens avföring. Men man kan skydda sig genom att tvätta och desinficera händerna efter besöket.
Källa: Statens veterinärmedicinska anstalt, Folkhälsomyndigheten

11. Vad gör man för att få bort ESBL-bildande bakterier hos kyckling?

ESBL-bildande bakterier förekommer hos kyckling i många länder inom EU. I Sverige arbetar SVA, andra myndigheter och branschorganisationen Svensk Fågel för att klarlägga och bryta smittvägarna för att förhoppningsvis få bort sådana bakterier från svensk slaktkycklingproduktion. De internationella företag som levererar avelsdjur har av Svensk Fågel, i samråd med SVA, uppmärksammats på att djuren som säljs till Sverige bär på ESBL-bildande bakterier. Även dessa företag jobbar med att begränsa förekomsten av sådana bakterier hos kyckling, till exempel genom att ändra sina rutiner kring antibiotikaanvändning på sina kläckerier.
Källa: Statens veterinärmedicinska anstalt

Hittade du informationen du sökte på den här sidan?

  • 5 Perfekt, jag hittade svaret på min fråga
  • 4
  • 3
  • 2
  • 1 Nej, inte alls