Antibiotikaresistens
Bakterierna kan anpassa sig och bli motståndskraftiga (resistenta) mot antibiotika. Användning av antibiotika gynnar resistenta bakterier eftersom de känsliga dör. Resistenta bakterier uppförökas och sprids i ett kretslopp mellan människor, djur och miljö. Resultatet blir att antibiotika gradvis förlorar sin effekt. Konsekvensen är att det blir svårare att behandla sjukdomar.
Antibiotikaresistens är ett internationellt problem med effekter på både människors och djurs hälsa. Situationen i en region påverkas av hur mycket antibiotika som används i olika populationer, men också av faktorer som påverkar smittspridning, som hygien, djurtäthet och transporter av djur. Resistenta bakterier sprids mellan olika djur, mellan olika djurslag och mellan djur och människa, dessutom överförs resistensgener mellan olika bakteriearter. Spridningen kan ske vid direktkontakt, eller indirekt via livsmedel. Genom handel med djur och djurprodukter, och genom människors resande, sprids antibiotikaresistens mellan regioner. Detta påverkar läget i Sverige.
Antibiotika till djur i Sverige
Antibiotika är viktiga läkemedel i veterinärernas arsenal. I Sverige får de användas till djur endast efter en veterinärs ordination. Användningen styrs av ett regelverk som bland annat syftar till att förhindra att livsmedel från djur innehåller läkemedelsrester. Föreskrivande myndigheter i olika led är Läkemedelsverket, Jordbruksverket och Livsmedelsverket.
Vanliga indikationer för antibiotikaanvändning till livsmedelsproducerande djur är smittsamma diarréer och lunginflammationer hos unga djur samt juverinflammationer hos vuxna mjölkkor. Hos hund är hud- och urinvägsinfektioner vanliga orsaker till antibiotikabehandling. Statistik om antibiotikaanvändning till djur i Sverige redovisas i Swedres-Svarm och rapporter från Jordbruksverket.