Uttrycket vårdhygien har lånats från humansjukvården och innefattar det som görs för att specifikt förhindra vårdrelaterade infektioner. I ett äldre dokument, ”Strategi för ett samordnat arbete mot antibiotikaresistens och vårdrelaterade sjukdomar” (regeringsproposition 2006/06:50), definieras vårdrelaterade sjukdomar: ”Vårdrelaterade sjukdomar är sjukdomar, som uppkommer i samband med vård, undersökning eller behandling inom hälso-och sjukvården eller tandvården, oavsett vilken vårdgivare som ansvarar för vården och oavsett om patienterna eller den vårdande personalen drabbas”.
Med humanvårdens definition för vårdhygien i åtanke innebär det att även djur ska slippa drabbas av infektioner som de inte hade med sig in till sjukvården. Det innefattar vidare en arbetsmiljö där risken för smittspridning från patient till personal, men även till djurägare eller djurhållare, är obetydlig. För enskilda djur innebär det ett minskat lidande och lägre vårdkostnader. Förmodligen blir också kunderna nöjdare.
Inom djursjukvård är det sedan flera år tillbaka ett krav att all klinisk veterinär verksamhet ska ha och arbeta efter en hygienplan (SJVFS 2021:5, saknummer K112). I författningen anges vad som ska ingå i en hygienplan. Länsstyrelsen har tillsynsansvar för att regelverket följs. Kunskapsbanken för vårdhygien inom djursjukvård har vuxit genom åren och det finns hjälp att hämta även på annat håll.
- Verktyg för utformande av hygienplaner med mallar och stöd för hygienplan, en länksamling till andra aktörer inom området och presentationsmaterial och filmer om vårdhygien SVA-projekt, 2013–2014, finansierat av Jordbruksverket och utfört av hygiensjuksköterskorna Annika Arvidsson och Inga Zetterqvist samt laboratorieveterinär Oskar Nilsson, SVA.
- Sveriges veterinärförbunds riktlinjer för Infektionskontroll inom smådjurssjukvården (pdf).
- SVS:s riktlinjer för Infektionskontroll inom hästsjukvård (pdf).
Följande punkter är grundläggande för att ta fram och att lyckas implementera hygienplaner:
- en ledning som värdesätter hygienarbetet och också visar det
- minst en utsedd person med tydligt klargjort ansvar och befogenheter (hygienombud)
- en plan som anpassas till det läge verksamheten är i just nu
- rutiner som är lätta att följa
- metoder för att följa upp om man lever som man lär
- ett kontinuerligt förbättringsarbete
- personalen känner sig delaktiga i vårdhygienarbetet
Fördjupande information
- Sveriges veterinärförbunds riktlinjer för infektionskontroll inom smådjurssjukvården
- Sveriges veterinärförbunds riktlinjer för infektionskontroll inom hästsjukvården (pdf)
- Infection Prevention and Control Best Practices for Small Animal Veterinary Clinics (pdf)
- Smittrisker (AFS 2018:4), Föreskrift från Arbetsmiljöverket gällande personalens skydd mot smitta (pdf)
- Folkhälsomyndigheten-Att förebygga vårdrelaterade infektioner-Ett kunskapsunderlag (pdf)
Vårdhygienplanen förhindrar smittspridning. Den är även en investering som bidrar till en rad positiva effekter.