Afrikansk hästpest

Förekomst

Afrikansk hästpest har aldrig påvisats i Sverige. Idag finns sjukdomen främst i Afrika, söder om Saharaöknen, och då framförallt i Sydafrika. Under 2020 rapporterades utbrott i Thailand och Malaysia. Omkring 1990 skedde utbrott i norra Afrika, Spanien och Portugal. Utbrott har historiskt även förekommit i Mellanöstern, Indien och Pakistan.

Symtom

Symtomen vid afrikansk hästpest brukar traditionellt delas in i fyra grupper eller former, lungform, hjärtform, blandad form och feberform. Det vanligaste är dock att hästar visar en blandning av lung- och hjärtsymtom, med feber.

Dödligheten totalt sett har rapporterats vara 70–95 procent hos hästar, 50 procent hos mulor, och 5–10 procent hos europeiska och asiatiska åsnor, medan det är ovanligt att afrikanska åsnor och zebror dör.

Vid den mest akuta lungformen får hästen hög feber och svår andnöd med hosta och skummande ödemvätska från näsborrarna på grund av vätskeansamlingar i lungorna (lungödem). Hästen står med vidgade näsborrar, sträckt hals och huvud, och brett isär med benen. Slemhinnorna är röda. Inkubationstiden är 3–5 dagar. Hästar med dessa symtom dör oftast av syrebrist och hjärtsvikt inom en vecka.

I den variant som kallas hjärtformen kommer symtomen framför allt från påverkan på blodcirkulationen. Hästen får feber, och karakteristiska svullnader runt ögonen och i resten av ansiktet, halsen och kring bogen. Koliksymtom kan förekomma. Punktformiga blödningar (petekier och ekymoser) kan ses under tungan och på inre organ. Inkubationstiden är 1–2 veckor och döden inträder inom en vecka hos cirka 50 procent av hästar med denna form av symtom.

Trots att hästarna kan bli mycket sjuka så vill de ofta fortsätta att äta.

Det förekommer även en mild form av sjukdomen där djuren bara får feber och sedan tillfrisknar. I sällsynta fall ses nervsymtom vid afrikansk hästpest.

Överlevande djur utvecklar god immunitet mot sjukdomen.

Smittämne

Afrikanskt hästpestvirus (AHSV) tillhör familjen Reoviridae, genus Orbivirus. Det finns nio skilda serotyper av AHSV beskrivna.

Smittvägar

Det virus som orsakar afrikansk hästpest smittar och sprids via svidknott. De svidknott som fungerar "bäst" som smittspridare är vissa Culicoides-arter som också har påvisats i flera europeiska medelhavsländer. Det är osäkert hur svenska svidknott skulle kunna fungera som smittspridare. Infekterade hästar utgör ingen smittfara vid direktkontakt, men infekterade hästar har virus i blod, vävnader och kroppsvätskor (inklusive sperma). I normalfallet krävs dock svidknott för att smittan ska spridas till andra hästar. Virus har påvisats i blodet hos hästar i upp till 21 dagar, men vanligen 4–8 dagar. Hos zebra har virus påvisats i blodet upp till 40 dagar. Överlevande djur blir inte kroniska smittbärare.

Diagnos

Diagnosen ställs genom påvisande av virus genom PCR, odling, eller med antigen-ELISA, vanligen från blod, mjälte, lunga och/eller lymfknutor. Viruset kan typas vidare med PCR eller virusneutralisationstest. Blodprov för att hitta antikroppar mot sjukdomen kan tas 1–2 veckor efter infektionens början.
Differentialdiagnoser till afrikansk hästpest, vad gäller sjukdomar som har förekommit i Sverige, kan vara mjältbrand (antrax), ekvin virusarterit, piroplasmos, och anasarka, och utanför landet även ekvin infektiös anemi, trypanosomiasis, ekvin encefalos, och hendravirus.

Om man misstänker sjukdomen

Afrikansk hästpest lyder under epizootilagen. Om man misstänker att en häst drabbats av sjukdomen måste man genast tillkalla veterinär. Tills dess att en veterinär tar sig an fallet måste man själv göra allt man kan för att förhindra smittspridning.

Detta innebär att man under insektssäsongen tar in hästen och skyddar den från svidknott (stäng dörrar och fönster eller sätt myggnät för). Andra hästar som kan ha smittats ska också tas in. Man får absolut inte förflytta hästar som kan ha smittats.

Veterinär som misstänker förekomst av afrikansk hästpest ska omedelbart per telefon anmäla detta till Jordbruksverket och länsstyrelsen (länsveterinären). Rådfrågning vid misstanke kan även göras till tjänsteman i beredskap vid SVA. I Nationell beredskapsplan för allvarliga smittsamma djursjukdomar (BAS) från Jordbruksverket kan du läsa mer om den lagstiftning som gäller vid epizootisjukdomar.