Till startsidan för Statens veterinärmedicinska anstalt

Nötkreatur

Nötkreatur i Sverige

Skällko. Foto: Håkan Landin

I Sverige fanns i juni 2017 totalt cirka 1,5 miljoner nötkreatur, fördelade på besättningar med mjölkkor, köttkor och specialiserad kalvuppfödning. Antalet mjölkkor i Sverige har minskat under lång tid. Mjölkbesättningarna blir färre men deras storlek ökar; genomsnittet 2017 var 89 kor. Antalet köttko-besättningar och antalet köttkor har ökat något de senaste åren; 20 kor var 2017 en medelstor besättning.

Hälsoläge

Sett ur ett internationellt perspektiv är de svenska nötkreaturens hälsa god. Många sjukdomar som är vanliga i andra länder förekommer sporadiskt eller lyser med sin frånvaro i Sverige. När besättningarnas storlek ökar finns dock all anledning att vara uppmärksam på försämringar i hälsoläget. Smittsamma sjukdomar har lättare att sprida sig i stora besättningar än i små. Det kan också vara en svår balansgång att bibehålla en bra miljö och skötsel av djuren när besättningsstorleken och produktionen ökar. Ett vanligt exempel på detta är utbrott av diarré och lunginflammation när kalvar hålls i stora grupper.

Kontrollprogram och analyser

SVA har en bred verksamhet för diagnostik av nötkreaturssjukdomar, både vanliga produktionssjukdomar och viktiga epizootier. De analysmetoder som används är väl dokumenterade och i många fall ackrediterade enligt ISO/IEC 17025, se ackrediteringens omfattning.

Prover från nötkreatur testas i stor utsträckning i samband med övervakningsprogram för bovin virusdiarré (BVD), infektiös bovin rhinotrakeit (IBR/IPV) och enzootisk bovin leukos (EBL). Därutöver finns nationella kontrollprogram för tuberkulos, brucellos och paratuberkulos. Övervakningsprogrammet för "galna kosjukan" (BSE) pågår planenligt.

Forskning och utveckling

Många av de diagnostiska metoder som används har utvecklats genom FoU-verksamheten inom SVA. Forskning bedrivs även inom andra områden av betydelse för nötkreaturens hälsa. Projekten finansieras vanligen av nationella forskningsråd (FORMAS, Stiftelsen Lantbruksforskning) och sker ofta i samarbete med Sveriges lantbruksuniversitet och branschens organisationer.

Exempel på forskningsprojekt som bedrivs vid SVA är epidemiologiska studier av juversjukdomar hos mjölkkor, epidemiologi och diagnostik av VTEC samt behandling av klövspaltsinflammation. Projektens resultat presenteras i vetenskapliga tidskrifter och i samband med kongresser.

Information och rådgivning

SVA:s rådgivning går via flera olika kanaler, bland annat i form av praktiska råd om provtagning och sjukdomsproblem till branschorganisationer, veterinärer och djurägare. Aktuell kunskap sammanställs och förmedlas muntligt i samband med konferenser och kurser samt vid undervisning av veterinärstudenter. Tidskriftsartiklar och rapporter för veterinärer publiceras kontinuerligt.  

Hittade du informationen du sökte på den här sidan?

  • 5 Perfekt, jag hittade svaret på min fråga
  • 4
  • 3
  • 2
  • 1 Nej, inte alls