Till startsidan för Statens veterinärmedicinska anstalt

Harpest (Tularemi) som zoonos

Harpest är en allvarlig infektionssjukdom som orsakas av bakterien Francisella tularensis och kallas även för tularemi.

  • Anmälningspliktig: Ja
  • Epizooti: Nej
  • Zoonos: Ja
+
Ordförklaring

Anmälningspliktig: Vissa djursjukdomar som kan smitta till djur eller människor är anmälningspliktiga även om de inte klassas som varken epizooti eller zoonos. Anmälningsplikten gäller främst veterinärer samt vid obduktions- eller laboratorieverksamhet. Sjukdomar som klassas som epizootier är alltid anmälningspliktiga. 

Epizooti: allmänfarliga djursjukdomar som kan spridas genom smitta bland djur eller från djur till människa och som kan utgöra ett allvarligt hot mot människors eller djurs hälsa eller medför stora ekonomiska förluster för samhället.  Vilka sjukdomar som klassas som epizootier styrs av epizootilagen. Man är skyldig att anmäla misstanke om epizooti.

Zoonos: Infektion som kan överföras mellan djur och människa, antingen genom direktkontakt eller indirekt via livsmedel, miljö (till exempel vatten och jord) eller via vektorer som myggor och fästingar.

 

 

Förekomst

Tularemi förekommer i de flesta länder på hela norra halvklotet, men inte söder om ekvatorn. Sjukdomen förekommer i större delen av Sverige, främst i Norrland och Svealand.

Infektioner i Sverige ses främst hos skogs- och fältharar och gnagare, men sjukdomen har rapporterats hos flera andra djurslag, bland annat andra däggdjur, fåglar, amfibier, insekter, fästingar och encelliga djur.

Harunge

Harar, lämlar och andra gnagare drabbas hårdast av harpest. Foto: SVA


Harpest är en av de vanligaste inhemska zoonoserna hos människor i Sverige. Människor smittas framför allt via myggor, men även genom  direkt kontakt med sjuka eller döda djur och vid inandning av till exempel smittförande damm.

Tularemi hos människor är anmälningspliktig enligt smittskyddslagen. Antalet anmälda fall av harpest hos människa varierar från år till år, de senaste åren har det rapporterats mellan cirka 100 till över 800 fall per år. Över 90 procent av de rapporterade humanfallen har insjuknat i Sverige. 

Symtom hos djur

Djur som är känsliga för harpest insjuknar en eller ett par dagar efter att de smittats. Infektionen leder ofta till en allmän blodförgiftning och vid obduktion av det döda djuret ser man framför allt vita härdar (nekroser, det vill säga vävnadsdöd) i lever, mjälte och benmärg.

Harpest hos människa

Smittämne

Bakterien Francisella tularensis.

Förekomst

Europa, Amerika och Asien.

Symtom hos människa

Sjukdomsbilden varierar beroende på smittsättet och virulensen av bakterien. Patienten insjuknar med feber, huvudvärk och illamående. Om smittsättet är ett insektsbett uppstår en svullnad på injektionsstället och den närmaste lymfknutan svullnar upp. Vid inandning av kontaminerat damm kan patienten utveckla lunginflammation och vid intag av kontaminerade livsmedel eller vatten uppstår sår i mun och svalg.

Människor som misstänker att de smittats av harpest bör uppsöka läkare. Genomgången sjukdom hos människa ger livslång immunitet.

Inkubationstid

Två till fyra dygn (en till tio).

Smittkälla

Myggor, fästingar, harar, gnagare och deras närmiljö.

Smittvägar

Vanligtvis genom insektsbett eller beröring med självdöda eller smittade skjutna harar. Vid till exempel laboratoriearbete genom inandning av bakterier. Smittspridning via vatten och livsmedel är mindre vanlig i Sverige.

Kontrollåtgärder

Skydd mot insektsbett med täckande kläder och myggmedel.

Användning av skyddshandskar vid hantering av döda och sjuka djur.

Hittade du informationen du sökte på den här sidan?

  • 5 Perfekt, jag hittade svaret på min fråga
  • 4
  • 3
  • 2
  • 1 Nej, inte alls