Till startsidan för Statens veterinärmedicinska anstalt

Rävens dvärgbandmask som zoonos

Echinococcus multilocularis

Rävens dvärgbandmask, Echinococcus multilocularis, är en bandmask som kan smitta till hund och katt. Denna parasit förekommer lokalt i stora delar av Europa, framförallt i Central- och Östeuropa inklusive Baltikum

  • Anmälningspliktig: Ja
  • Epizooti: Nej
  • Zoonos: Ja
+
Ordförklaring

Anmälningspliktig: Vissa djursjukdomar som kan smitta till djur eller människor är anmälningspliktiga även om de inte klassas som varken epizooti eller zoonos. Anmälningsplikten gäller främst veterinärer samt vid obduktions- eller laboratorieverksamhet. Sjukdomar som klassas som epizootier är alltid anmälningspliktiga. 

Epizooti: allmänfarliga djursjukdomar som kan spridas genom smitta bland djur eller från djur till människa och som kan utgöra ett allvarligt hot mot människors eller djurs hälsa eller medför stora ekonomiska förluster för samhället.  Vilka sjukdomar som klassas som epizootier styrs av epizootilagen. Man är skyldig att anmäla misstanke om epizooti.

Zoonos: Infektion som kan överföras mellan djur och människa, antingen genom direktkontakt eller indirekt via livsmedel, miljö (till exempel vatten och jord) eller via vektorer som myggor och fästingar.

Förekomst

Denna parasit förekommer lokalt i stora delar av Europa, framförallt i Central- och Östeuropa inklusive Baltikum. den sprider sig västerut i bland annat Frankrike och Nederländerna. I Sverige har den påvisats i Småland, Västra Götaland, Södermanland och Dalarna.

Symtom

Hund, katt eller räv får inga sjukdomssymtom. Hos människa utvecklas parasiten som en svulst i levern och kan också sprida sig i kroppen till andra organ. Sjukdomen är mycket allvarlig, även om inte många människor drabbas. Smittade människor som insjuknar måste ofta genomgå levertransplantation och livslång behandling för att inte avlida av parasitinfektionen. Infektionen upptäcks vanligen först många år efter smittotillfället. Mer information om sjukdomen hos människa finns på Folkhälsomyndighetens webbplats.

Smittämne

I parasitens livscykel ingår en huvudvärd, där den vuxna parasiten håller till i tarmen. Hos mellanvärden utvecklas äggen till ett "larvstadium", så kallad blåsmask. Huvudvärdar smittas genom att äta upp inälvorna från en smittad smågnagare (mellanvärd). Huvudvärdar smittas inte genom att få i sig parasitägg. Huvudvärden blir inte sjuk. Huvudvärden kan bli fri från parasiten med hjälp av avmaskning med preparat som innehåller praziquantel. Ytterligare säkerhet uppnås om behandlingen upprepas inom några dagar. 

Den vuxna bandmasken lever i rävens (hundens) tarm och avger ägg som utsöndras i djurets avföring. Äggen smittar mellanvärden, som normalt utgörs av sorkar och smågnagare. I dem utvecklas äggen till en blåsmask som avger dotterblåsor som sprids till olika inre organ.

Parasitäggen är mycket motståndskraftiga. De tål mycket lägre temperaturer än vad vanliga frysboxar håller (-20°C). Därmed kan de övervintra i markerna och fortfarande vara smittfarliga för smågnagare och människa under lång tid. Sommartid kan äggen torka ut och smittar då inte längre. Äggen dör vid kokning och inom en vecka vid nedfrysning till -80°C.

Smittvägar

Hunden eller räven blir infekterad genom att äta smittade sorkar eller andra smågnagare. Den vuxna bandmasken utvecklas i tarmen och ägg utsöndras efter ungeför en månad med hundens avföring. Hunden eller räven får inga sjukdomssymtom av den här parasiten. I ytterst sällsynta fall kan katt fungera som värddjur. Mellanvärd, i undantagsfall människa, smittas genom att få i sig mikroskopiskt små maskägg som kan finnas i miljön.

Illustrationer: Helena Johansson/SVA

Illustrationer: Helena Johansson/SVA

 

 

Diagnos

Hos en huvudvärd, som räv eller hund, undersöks träck med pcr-teknik.

Hittade du informationen du sökte på den här sidan?

  • 5 Perfekt, jag hittade svaret på min fråga
  • 4
  • 3
  • 2
  • 1 Nej, inte alls