Till startsidan för Statens veterinärmedicinska anstalt

Flera faktorer orsaken till laxdöden i Torne älv

Hudsår orsakade av olika faktorer var det vanligaste fyndet år 2016, men blödningar och ytliga infektioner i huden var också vanliga bland laxarna i Torne älv. Det framgår av en rapport som Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) och Livsmedelssäkerhetsverket Evira publicerat.

Lax med mekaniska skador

Lax från Torneälven med mekaniska skador. Foto: Charlotte Axén/SVA 

I arbetet ingick omfattande observationer och provtagningar sommaren 2016 för att få en mer omfattande bild av händelserna somrarna 2014 ‐ 2016 och orsakerna till laxdöden.

– Skador orsakade av sälar, fiskeredskap och andra faktorer har bland annat ökat antalet hudinfektioner bland laxarna. Molekylärbiologiska undersökningar visade att herpes‐ och iridovirus också kan
påträffas i laxar som hade blödningar i huden. Dessa virus kan orsaka förändringar som påminner om symptomen som konstaterats. Läget förra året i Torne älv var trots allt bättre än under de två föregående åren. En utvärdering av fyndens betydelse kräver dock fortsatta undersökningar, säger forskare
Perttu Koski på Evira.

Vävnadsundersökningar visade att sjukdomen ulcerös dermal nekros (UDN) 2016 inte påverkade hudskadorna eller dödligheten i någon högre grad. Däremot påträffades tidigare okända mikroskopiska hudförändringar. I provtagningar som gjordes under fiskarnas lektid om hösten, efter att laxarna vandrat upp, konstaterades rikligt med svampinfektioner bland moderfiskar som ansträngts av leken.

Lokala fiskare hjälpte till

Fiskarna i Torne älvstrakten deltog efter inskolning aktivt i observationer och provtagning. I projektet använde man sig också av en tillsynsportal över hälsoläget bland vilda fiskar, och den utnyttjades flitigt.

– Informationen om symptomen som erhölls via portalen passade väl ihop med förändringarna som konstaterats i obduktionerna under projektet. Portalen kan vara till betydande hjälp vid utredning av sjukdomsfallen bland vilda fiskar även i framtiden, säger Perttu Koski.

Evira och SVA hoppas också fortsättningsvis på aktiv kontakt från medborgarna om sjukdomsfallen om dödligheten fortsätter bland laxarna.

Flera myndigheter deltog

Utöver Evira och SVA deltog också flera andra svenska och finska myndigheter i planeringen och genomförandet av projektet. Undersökningen finansierades med inkomsterna från fiskekorten för Torne älv som finska Närings‐, trafik‐ och miljöcentralen i Lappland och svenska Havs‐ och vattenmyndigheten beviljat.

Redan åren 2014 och 2015 konstaterades betydande dödlighet bland de uppvandrande laxarna i Torne älv, och hos en stor del av dessa påvisades även hudskador. SVA publicerade en utredning 23 januari 2017 angående denna händelse samt ett liknande problem i Mörrumsån och i andra svenska åar och älvar, se nedan "Sjuklighet och dödlighet i svenska laxälvar under 2014 -2016".

Angående läget i Torne älv och vissa åar och älvar i Bottenviken publiceras nu en ny rapport utarbetad i samarbete mellan SVA och Evira, se "Laxdöden Torne älv" nedan.

Läs mer

Laxdöden Torne älv  (2017-05-03)
Sjuklighet och dödlighet i svenska laxälvar under 2014-2016 (2017-01-23) 
Infektion trolig orsak bakom fiskdöd (pressmeddelande 2017-01-23)

Mer information

Forskare Perttu Koski, Evira, tel. +358 40 569 4541, e-post
T. f. statsveterinär Charlotte Axén, SVA, tel. 018 67 43 76, e-post

Torne älv

Torneälven, utsikt från Matkakoski. Foto: Charlotte Axén/SVA

Hittade du informationen du sökte på den här sidan?

  • 5 Perfekt, jag hittade svaret på min fråga
  • 4
  • 3
  • 2
  • 1 Nej, inte alls