Till startsidan för Statens veterinärmedicinska anstalt

Afrikansk svinpest bromsar utveckling i Uganda

2017-05-08

Uganda har den snabbast växande grisproduktionen söder om Sahara i Afrika. Grishållningen skulle kunna vara ett bra verktyg för fattigdomsbekämpning. Men ständiga utbrott av afrikansk svinpest bromsar den positiva utvecklingen. Sjukdomen påverkar hela värdekedjan negativt, och människors handlingar bidrar till problemen. Det visar en avhandling av doktorand Erika Chenais vid Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) och Sveriges lantbruksuniversitet (SLU).

Inte tillräcklig biosäkerhet

I många undersökta hushåll var biosäkerheten inte tillräcklig för att förhindra introduktion av afrikansk svinpest. Foto: Erika Chenais/SVA. Klicka på bilden för högupplöst version.


Afrikansk svinpest är en blödarfeber som drabbar tamgrisar och europeiska vildsvin med hög dödlighet. Erika Chenais har i sin doktorsavhandling studerat sjukdomens lokala smittspridning (epidemiologi) och dess sociala och ekonomiska effekter för små familjejordbruk i norra Uganda. Landet har den näst största, och den snabbast växande grisproduktionen söder om Sahara i Afrika.

Efterfrågan på kött ökar i Uganda eftersom allt fler människor lämnar fattigdom och kan leva ett bättre och hälsosammare liv. Grishållning utgör en möjlighet till inkomster för fattiga småbrukare, och skulle kunna lyfta dem ur fattigdom. Tyvärr begränsas denna möjlighet av bland annat afrikansk svinpest med många årliga utbrott. När en grisbesättning drabbas blir nästan alla grisar sjuka och de flesta dör. Inget vaccin eller behandling finns.

  Erika Chenais, SVA
 

Erika Chenais, SVA och SLU,
disputerar fredag 12 maj.
Foto: Vasso Nordlund.
Klicka på bilden för högupplöst version. 

 

"Människor påverkar smittspridning"

– Återkommande sjukdomsutbrott med många döda grisar orsakar negativa sociala och ekonomiska konsekvenser för alla aktörer i grisproduktionskedjan, oavsett deras roll. Utbrotten hänger samman i tid med säsongsmässigt ökad försäljning och slakt av grisar, och det är människors handlingar som driver smittspridningen. Kultur, tabun och fattigdom på många nivåer i samhället påverkar utvecklingen av sjukdomen, säger Erika Chenais.

Även om småbönder och andra aktörer är väl medvetna om tecken på sjukdomen och hur den sprids så garanterar inte det att man genomför skydds- och kontrollåtgärder, visar Erika Chenais.

– Jag kan konstatera att biosäkerhetsråd och kontrollåtgärder måste vara lätta att genomföra, lokalt anpassade, socialt accepterade och billiga för att bli effektivt genomförda.

Grisar kapitalreserv

Även större gårdar drabbades av smitta när sjukdomen förekom på småskaliga grisgårdar. Ju fler grisar desto större ekonomiska konsekvenser. Småbruk som driftsform kan därmed vara ekonomiskt fördelaktigt. Småskaligheten påverkar också hur resultaten kan tolkas, och tas vidare i rådgivning. Trots låg nettovinst i grishållningen används grisarna som kapitalreserv för utgifter som kräver kontant betalning såsom skolavgifter, arbetskraft till jordbruket och sjukvård.

Erika Chenais upptäckte att även sjuka och döda grisar fick bidra till intäkter. Genom försäljning även av detta riskkött kunde förlusterna minimeras. Detta bidrog dock sannolikt också till smittspridning.

Döda grisar i Uganda

Afrikansk svinpest drabbar tamgrisar och europeiska vildsvin med akut blödarfeber som i de flesta fall leder till döden. Blödningarna syns här som en blå missfärgning av huden framför det högra frambenet. Foto: Erika Chenais/SVA. Klicka på bilden för högupplöst version.

Hittade du informationen du sökte på den här sidan?

  • 5 Perfekt, jag hittade svaret på min fråga
  • 4
  • 3
  • 2
  • 1 Nej, inte alls