Gris

Foto: Bengt Ekberg/SVA

Hälsoläge

Grisarnas hälsa är bättre i Sverige än i de flesta andra industrialiserade länder. Huvuddelen av uppfödningen sker i intensiva driftssystem där infektiösa sjukdomar är de dominerande. Tarminfektion med diarré är smågrisens vanligaste sjukdom, och perioden när grisen avvänjs är särskilt kritisk. Bland större grisar utgör luftvägsinfektioner de största hälsoproblemen.

Intresset för att förebygga sjukdomar har ökat i takt med att besättningsstorleken blivit större. Ett sätt att förebygga infektioner, som allt fler av uppfödarna tillämpar, är att sektionera produktionen och att gruppera grisar efter ålder. Suggpooler och serogrisar är två varianter av grisuppfödning. I suggpoolerna flyttas suggorna mellan "satelliterna" och "navet", medan serogrisarna föds upp i en besättning som är så sluten som möjligt. Dessa två varianter innebär att smittrisker måste tacklas på helt olika sätt.

Sjukdomen PMWS (postweaning multisystemic wasting syndrome) är ny för Sverige och påvisades 2003 för första gången i en svensk besättning. SVA har tillsammans med SLU, Svenska Djurhälsovården och övriga grisbranschen satsat stora resurser och engagemang på att diagnostisera, kartlägga och begränsa spridningen av PMWS.

Kontrollprogram och analyser

SVA har en bred verksamhet för diagnostik av sjukdomar som drabbar grisar, både vanliga produktionssjukdomar och viktiga epizootier. De analysmetoder som används är väl dokumenterade och är i många fall ackrediterade enligt ISO/IEC 17025.

Varje år kontrolleras att de svenska livdjursbesättningarna är fria från en rad sjukdomar: svinpest, Aujeszkys sjukdom (AD), PRRS (porcine reproductive and respiratory syndrome), salmonellos, dysenteri, nyssjuka och skabb

Forskning och utveckling

Många av de diagnostiska metoder som används har utvecklats genom forskning och utveckling på SVA. Forskningsprojekt som behandlar infektioner i leder, mag/tarmkanal och luftvägar pågår kontinuerligt. Exempel på sådana forskningsprojekt är mekanismerna för antibiotikaresistens hos dysenteribakterier (Brachyspira), karaktärisering av luftvägsbakterier (Actinobacillus) samt samband mellan ledinfektioner och skavsår på nyfödda grisar.

Information och rådgivning

Under de senaste två åren har SVA:s rådgivning koncentrerats på åtgärder för att bekämpa PMWS. Vid sidan av detta informeras branschorganosationer, veterinärer och djurägare kontinuerligt om åtgärder för att förebygga infektioner i leder, mag/tarmkanal och luftvägar. Fortfarande högst aktuellt för nya besättningar är "serogris"-konceptet från 1988. Serogrisarna är mycket friska eftersom ett antal mikroorganismer som kan framkalla grissjukdomar överhuvudtaget inte finns i deras miljö.