Gå direkt till innehåll

Hitta på denna sida

    Mastit hos mjölkkor

    Nötkreatur

    Mastit (juverinflammation) är den vanligaste och mest förlustbringande sjukdomen bland Sveriges mjölkkor.

    Du som är djurägare bör kontakta en praktiserande veterinär om ditt djur blir sjukt. Du som är veterinär kan konsultera SVA:s experter rörande frågor om denna sjukdom.

    Anmälningspliktig :

    Nej

    Epizooti :

    Nej

    Zoonos :

    Nej

    Introduktion

    Mastit är en komplex sjukdom med många faktorer inblandade. Vid de flesta mastiter föreligger dock en bakteriell infektion. På Juverportalen.se finns samlad information om juver och juversjukdomar hos mjölkkor med tonvikt på mastit.

    Symtom

    Mastiter kan vara subkliniska, det vill säga utan syn-/kännbara förändringar i mjölk och juver, eller kliniska, det vill säga med syn/kännbara symtom i mjölk och juver. Klinisk mastit kan även indelas i lindrig (endast mjölkförändringar), måttlig (även förändrad juvervävnad) eller höggradig (även feber, nedsatt allmäntillstånd med mera) beroende på symtom. Mastit kan också indelas i akut och kronisk beroende på hur lång tid sjukdomen pågått.

    Provtagning och diagnostik

    Vid klinisk mastit är det oftast viktigt att så snabbt som möjligt få en bakteriologisk diagnos så att rätt riktad terapi kan sättas in. Idag utför därför ofta de fältpraktiserande veterinärerna själva dessa undersökningar. En god hjälp kan då vara att till exempel använda SELMA® eller SELMA PLUS® för bakteriologisk odling och artbestämning. Bakteriologisk undersökning av mjölkprov kan också vara aktuell vid subklinisk mastit. Eftersom dessa prover är svårare att bedöma bör dessa prover skickas till ackrediterat laboratorium för undersökning. Vid behov kan odlingsplattor skickas in för typning av bakterieväxt.
    Vid vissa besättningsutredningar kan det vara aktuellt att undersöka förekomst av Staphylococcus aureus, Streptococcus agalactiae eller Mycoplasma bovis med hjälp av PCR-analys av individ- eller tankmjölksprov. Likaså kan odling av miljöprov som till exempel spån eller prover tagna från mjölkningsutrustning bli aktuella.

    Behandling och profylax

    Asymmetriskt juver
    Mastit (juverinflammation) är den vanligaste och mest förlustbringande sjukdomen bland Sveriges mjölkkor. Foto: Bengt Ekberg/SVA

    En stor andel av de kliniska mastiterna behandlas med antibiotika och/eller olika typer av understödjande behandling av veterinär. Antibiotikabehandling är enligt SVS riktlinjer för antibiotikaanvändning vanligen endast aktuell vid akut (snabbt insättande) klinisk mastit och bensylpenicillin är förstahandsval i de flesta fall. Subkliniska mastiter bör inte behandlas med antibiotika under pågående laktation men behandling kan i vissa fall bli aktuell i samband med sinläggning.

    Det är av stor vikt att på olika sätt arbeta för en god juverhälsa. Därigenom uppnås förbättringar av djurskyddet och livsmedelskvaliteten, en minskning av antibiotikaanvändningen samt en förbättrad produktionsekonomi för mjölkproducenterna. Av stor betydelse i mastitbekämpning och förebyggande arbete är en tillförlitlig och bra diagnostisk beredskap.

    För att minska smittspridning inom besättningen är det viktigt att skydda de friska korna varför korna alltid bör grupperas och mjölkas efter juverhälsa. Kor med infektioner som är extra smittsamma (till exempel Staphylococcus aureus, Streptococcus agalactiae, Mycoplasma bovis) bör grupperas separat och mjölkas allra sist. Vid kronisk mastit (oavsett bakterieagens) bör utslagning av kor övervägas speciellt om det är svårt att gruppera korna efter juverhälsa. Beslut om utslagning baseras på besättningens status och förutsättningar men utslagning bör vanligen göras skyndsamt vid juverinfektion med S. aureus-stammar som är resistenta mot penicillin, Str. agalactiae eller M. bovis.

    Mer information om hur man förebygger mastit ges på Juverportalen.se. På sidorna om sinläggning och sinperiod finns också information om rekommendationer om bra rutiner vid sinläggning och under sinperiod som togs fram 2021. På sidan om dräktiga kvigor finns rekommendationer om hur man förebygger mastit hos nykalvade kvigor och råd om hur man lyckas med rekommendationerna. Detta material togs också fram under 2021.

    Specifik information

    Nedan ges specifik information om mastit orsakad av vanliga och ovanliga juverinfektioner:

    Beställ SVA:s analyser

    Bakteriologisk typning av isolat från mjölk

    Mastitbakteriologisk undersökning, 4 juverdelar per djur, pris per prov

    Mastitbakteriologisk undersökning, per juverdel (1-3 juverdelar)

    Mastitpatogener (Strept. agalactiae, Staf. aureus och M. bovis) (PCR)

    Miljöprov - Bakterieodling avseende mastitpatogener

    Mycoplasma bovis (PCR)

    Beställ SVA:s produkter

    Exempel ur ett större sortiment:

    SELMA, 3 st per förpackning

    SELMA PLUS, 3 st per förpackning

    Mjölkrör, 10 st

    Mjölkrör 1x80 st

    Mjölkrör, 6x80 st

    Sidan granskades senast : 2024-03-26

    Publikationer

    logo Persson Waller K, Lundberg Å, Nyman A-K. Risk and success factors for good udder health of early lactation primiparous dairy cows. Journal of Dairy Science 2021;104:4858-4874. Se dokument Persson Waller et al 2021 JDS (pdf) logo Persson Waller K, Lundberg Å, Nyman A. Bra rutiner ger friska juver hos nykalvade kvigor. Svensk Veterinärtidning 2021; 73(10):30-33 (pdf) logo Persson Waller K, Landin H, Nyman A-K. Herd routines and veterinary advice related to dry-cow therapy and treatment with internal teat sealants in dairy cows. Animals 2021;11:3411 (pdf) logo Persson Waller K, Landin H, Nyman A. Sinläggning av mjölkkor – resultat från enkätstudie och nya rekommendationer. Svensk Veterinärtidning 2021;73(6):30-33 (pdf) logo Persson Waller K., Landin H, Nyman A. Sintidsbehandling med antibiotika – resultat från enkätstudie och nya rekommendationer. Svensk Veterinärtidning 2021;73(8):38-42. (pdf) logo Duse A, Persson Waller K, Pedersen K. Microbial aetiology, antibiotic susceptibility and pathogen-specific risk factors for udder pathogens from clinical mastitis in dairy cows. Animals. 2021;11:2113 (pdf) logo Persson Waller K, Lundberg Å, Nyman A-K. Udder health of early-lactation primiparous dairy cows based on somatic cell categories. Journal of Dairy Science 2020;103:9430-9445. Se dokument Persson Waller et al 2020 JDS (pdf) logo Ericsson Unnerstad H, Waldner J, Persson Waller K. Bacterial Findings at Clinical Mastitis in Swedish Dairy Cows. IDF mastitis conference. 2019: Proceedings: 18 (pdf) logo Persson Y, Persson Waller K. Antibiotikabehandling av klinisk mastit hos ko – en bakgrund till de svenska riktlinjerna. SVT. 2019; 72(10): 28-32 (pdf) logo Persson Waller K, Andersson A, Bernhard M. Klinisk mastit hos dikor – en enkätstudie till djurägare. SVT. 2019; 72 (10): C34-C40 (pdf) logo Klaas IC, Zadoks RN. An update on environmental mastitis: Challenging perceptions. Transbound Emerg Dis. 2018;65(Suppl. 1):166–185 (pdf) logo Hallberg J . Mjölkningsrutiner i svenska mjölkkobesättningar med mjölkgrop [Examensarbete]. Uppsala: Sveriges lantbruksuniversitet; 2017. (pdf) logo Persson Waller K, Persson Y, Nyman A-K, Stengärde L. Udder health in beef cows and its association with calf growth. Acta Veterinaria Scandinavica. 2014;56:1-9. (pdf) logo Hårdemark V. 2014. Enkätundersökning bland svenska veterinärer angående behandling av klinisk mastit hos mjölkkor [Examensarbete på internet]. Uppsala; Sveriges lantbruksuniversitet. 2014. Hämtad från https://stud.epsilon.slu.se/6527/ logo Wallin K. Hantering och transport av mjölkprov från gård till laboratorium med tonvikt på förekomst av blandflora. Examensarbete 2011. Köpenhamns Universitet. (pdf) logo Persson Y, Nyman A-K J, Grönlund U. Etiology and antimicrobial susceptibility of udder pathogens from cases of subclinical mastitis in dairy cows in Sweden. Acta Veterinaria Scandinavica. 2011; 53(36). Hämtad från http://dx.doi.org/10.1186/1751-0147-53-36 logo Persson Waller K. Bakteriologisk undersökning av mjölkprov vid mastit hos kor. SVT. 2011;63(8-9):17-21 (pdf) logo Ericsson Unnerstad H, Lindberg A, Persson Waller K, Ekman T, Artursson K, et al. Microbial aetiology of acute clinical mastitis and agent-specific risk factors. Veterinary Microbiology. 2009; 137: (1-2): 90-97. Hämtad från http://dx.doi.org/10.1016/j.vetmic.2008.12.005 logo Bengtsson B, Unnerstad Ericsson H, Ekman T, Artursson K, Persson Waller K. Antimicrobial susceptibility of udder pathogens from cases of acute clinical mastitis in dairy cows. Veterinary Microbiology. 2009; 136(1-2): 142-149. Hämtad från http://dx.doi.org/10.1016/j.vetmic.2008.10.024 logo Persson Waller K, Bengtsson B, Lindberg A, Nyman A, Ericsson Unnerstad H. Incidence of mastitis and bacterial findings at clinical mastitis in Swedish primiparous cows – influence of breed and stage of lactation. Veterinary Microbiology. 2009; 134: 89-94. Hämtad från http://dx.doi.org/10.1016/j.vetmic.2008.09.004 logo Svensson A. För- och nackdelar med PCR vid bakteriologisk diagnostik av mastit hos mjölkkor [Examensarbete på Internet]. Uppsala: Sveriges Lantbruksuniversitet; 2009. Hämtad från http://stud.epsilon.slu.se/746/ logo NMSM 2009. Nordiska riktlinjer för mastitbehandling (pdf) logo NMSM 2009. Nordic Guidelines for Mastitis Therapy (pdf) logo Hallén Sandgren C, Persson Waller K, Emanuelson U. Therapeutic effects of systemic or intramammary antimicrobial treatment of bovine subclinical mastitis during lactation. The Veterinary Journal. 2008; 175(1):108-117. Hämtad från http://dx.doi.org/10.1016/j.tvjl.2006.12.005