Koccidios hos vilda djur

Sjukdomsinformation

Orsak: Koccidier, encelliga parasiter av olika Eimeria-arter
Arter: Flesta fågelarter, däggdjursarter,framför allt unga djur.
Spridning: Via infekterat foder.
Utbredning: Hela världen.
Årstidsförekomst: Sommarhalvåret, höst.

×

Ladda ned original

Tarmar med koccidios. Foto: SVA

Koccidier är mycket små encelliga parasiter som förekommer hos ett flertal djurarter. Hos harar och kaniner förekommer parasiten framför allt i tarmen där den orsakar en allvarlig skada på tarmslemhinnan, vilket ger diarré och slutligen utmärgling. Hos andra gnagare finns exempelvis koccidios i levern, och hos vissa andfåglar i njuren.

Parasiten är i första hand ett problem för växande djur, och är vanligt förekommande bland vilda djur. Dödligheten bland ungharar är i vissa områden rapporterad till så mycket som 30 procent av årets ungproduktion. Vissa år har en omfattande dödlighet hos ejder setts till följd av koccidios. Över 90 procent av ungproduktionen har inom vissa områden försvunnit när ungarna nått ett par veckors ålder, sannolikt till stor del på grund av koccidios. 

Parasiterna sprids på marken med avföringen från smittade djur, och andra djur får i sig parasiterna tillsammans med födan. Ett högre smittryck med många sjukdomsfall ses bland annat regniga höstar då parasiterna överlever bäst i det fria under fuktiga och svala förhållanden.

Sjukdomen medför antingen en akut infektion med kraftig diarré och snabb död, eller en kronisk åkomma där djuret långsamt avmagrar och slutligen dör av utmärgling.

Vid obduktion av en hare som dött i koccidios ses vita grynliknande förändringar i framför allt tunntarmen. En koccidieart infekterar gallgångarna i levern hos framför allt kaniner, och man ser i dessa fall vita härdar utspridda i levervävnaden. Infektioner med koccidier blir i allmänhet ett problem i haruppfödningar och fågeluppfödningar om man inte regelbundet behandlar alla djuren med sulfapreparat.