Gå direkt till innehåll

Mastit hos nötkreatur

Nötkreatur

Mastit (juverinflammation) är den vanligaste och mest förlustbringande sjukdomen bland Sveriges mjölkkor. Olika former av mastit kan även drabba dikor men hur vanlig sjukdomen är bland dessa djur är inte väl känt.

Anmälningspliktig :

Nej

Epizooti :

Nej

Zoonos :

Nej

Introduktion

Mastit är en komplex sjukdom med många faktorer inblandade. Vid de flesta mastiter föreligger dock en bakteriell infektion.

 

Symtom

Mastiter kan vara subkliniska, det vill säga utan syn-/kännbara förändringar i mjölk och juver, eller kliniska, det vill säga med syn/kännbara symtom i mjölk och juver, karaktär. Klinisk mastit kan även indelas i lindrig (endast mjölkförändringar), måttlig (även förändrad juvervävnad) eller höggradig (även feber, nedsatt allmäntillstånd med mera) beroende på symtom. Mastit kan också indelas i akut och kronisk beroende på hur lång tid sjukdomen pågått.

Foto på ko bakifrån där juvret hänger olika långt ner på olika sidor.
Mastit (juverinflammation) är den vanligaste och mest förlustbringande sjukdomen bland Sveriges mjölkkor. Foto: Bengt Ekberg/SVA

Provtagning och diagnostik

Vid klinisk mastit är det oftast viktigt att så snabbt som möjligt få en bakteriologisk diagnos så att rätt riktad terapi kan sättas in. Idag utför därför ofta de fältpraktiserande veterinärerna själva dessa undersökningar. En god hjälp kan då vara att till exempel använda SELMA® eller SELMA PLUS® för bakteriologisk odling och artbestämning.

Bakteriologisk undersökning av mjölkprov kan också vara aktuell vid subklinisk mastit. Eftersom dessa prover är svårare att bedöma bör dessa prover skickas till ackrediterat laboratorium för undersökning.

Behandling och profylax

En stor andel av de kliniska mastiterna behandlas med antibiotika och/eller olika typer av understödjande behandling av veterinär. Antibiotikabehandling är enligt SVS riktlinjer för antibiotikaanvändning vanligen endast aktuell vid akut (snabbt insättande) klinisk mastit och bensylpenicillin är förstahandsval i de flesta fall. Subkliniska mastiter bör inte behandlas med antibiotika under pågående laktation men behandling kan i vissa fall bli aktuell i samband med sinläggning.

Det är av stor vikt att på olika sätt arbeta för en god juverhälsa. Därigenom uppnås förbättringar av djurskyddet och livsmedelskvaliteten, en minskning av antibiotikaanvändningen samt en förbättrad produktionsekonomi för mjölkproducenterna. Av stor betydelse i mastitbekämpning och förebyggande arbete är en tillförlitlig och bra diagnostisk beredskap. 

Specifik information

Nedan ges specifik information om mastit orsakad av vanliga och ovanliga juverinfektioner:

Hitta på denna sida

    Senast uppdaterad : 2020-02-05

    Publikationer

    logo Ericsson Unnerstad H, Waldner J, Persson Waller K. Bacterial Findings at Clinical Mastitis in Swedish Dairy Cows. IDF mastitis conference. 2019: Proceedings: 18 (pdf) logo Persson Y, Persson Waller K. Antibiotikabehandling av klinisk mastit hos ko – en bakgrund till de svenska riktlinjerna. SVT. 2019; 72(10): 28-32. (pdf) logo Persson Waller K, Andersson A, Bernhard M. Klinisk mastit hos dikor – en enkätstudie till djurägare. SVT. 2019; 72 (10): C34-C40 (pdf) logo Klaas IC, Zadoks RN. An update on environmental mastitis: Challenging perceptions. Transbound Emerg Dis. 2018;65(Suppl. 1):166–185 (pdf) logo Hallberg J . Mjölkningsrutiner i svenska mjölkkobesättningar med mjölkgrop [Examensarbete]. Uppsala: Sveriges lantbruksuniversitet; 2017. (pdf) logo Persson Waller K, Persson Y, Nyman A-K, Stengärde L. Udder health in beef cows and its association with calf growth. Acta Veterinaria Scandinavica. 2014;56:1-9. (pdf) logo Hårdemark V. 2014. Enkätundersökning bland svenska veterinärer angående behandling av klinisk mastit hos mjölkkor [Examensarbete på internet]. Uppsala; Sveriges lantbruksuniversitet. 2014. Hämtad från https://stud.epsilon.slu.se/6527/ logo Persson Y, Nyman A-K J, Grönlund U. Etiology and antimicrobial susceptibility of udder pathogens from cases of subclinical mastitis in dairy cows in Sweden. Acta Veterinaria Scandinavica. 2011; 53(36). Hämtad från http://dx.doi.org/10.1186/1751-0147-53-36 logo Persson Waller K. Bakteriologisk undersökning av mjölkprov vid mastit hos kor. SVT. 2011;63(8-9):17-21 (pdf) logo Ericsson Unnerstad H, Lindberg A, Persson Waller K, Ekman T, Artursson K, et al. Microbial aetiology of acute clinical mastitis and agent-specific risk factors. Veterinary Microbiology. 2008; 137: (1-2): 90-97. Hämtad från http://dx.doi.org/10.1016/j.vetmic.2008.12.005 logo Bengtsson B, Unnerstad Ericsson H, Ekman T, Artursson K, Persson Waller K. Antimicrobial susceptibility of udder pathogens from cases of acute clinical mastitis in dairy cows. Veterinary Microbiology. 2009; 136(1-2): 142-149. Hämtad från http://dx.doi.org/10.1016/j.vetmic.2008.10.024 logo Persson Waller K, Bengtsson B, Lindberg A, Nyman A, Ericsson Unnerstad H. Incidence of mastitis and bacterial findings at clinical mastitis in Swedish primiparous cows – influence of breed and stage of lactation. Veterinary Microbiology. 2009; 134: 89-94. Hämtad från http://dx.doi.org/10.1016/j.vetmic.2008.09.004 logo Svensson A. För- och nackdelar med PCR vid bakteriologisk diagnostik av mastit hos mjölkkor [Examensarbete på Internet]. Uppsala: Sveriges Lantbruksuniversitet; 2009. Hämtad från http://stud.epsilon.slu.se/746/ logo Hallén Sandgren C, Persson Waller K, Emanuelson U. Therapeutic effects of systemic or intramammary antimicrobial treatment of bovine subclinical mastitis during lactation. The Veterinary Journal. 2008; 175(1):108-117. Hämtad från http://dx.doi.org/10.1016/j.tvjl.2006.12.005