Betesfeber hos nötkreatur

Fästingburna sjukdomar ses generellt som "emerging diseases" bland annat på grund av att ett varmare klimat ökar olika fästingars utbredningsområde. Idisslare på bete är till exempel utsatta för anaplasmos, orsakad av Anaplasma phagocytophilum, en bakterie som behandlas med tetracyklin, ett bredspektrumantibiotika. Anaplasmos hos nötkreatur kallas även för betesfeber. Anaplasmainfektion kan hämma immunförsvaret hos infekterade djur och leda till sekundärinfektioner med andra mikroorganismer. Högproducerande mjölkkor som drabbas går ner kraftigt i mjölkproduktion och ungdjur kan bli riktigt dåliga med kraftigt nedsatt allmäntillstånd. Kunskap om förekomsten av sjukdom är otillräcklig och behandlingsrekommendationerna för denna sjukdom saknas i Veterinärförbundets riktilinjer för antibiotikaanvändning till nötkreatur och gris. Relativt få prober kommer in till SVA med frågeställningen betesfeber, varav många är negativa (70 % av prover från nötkreatur). Det finna bland nötveterinärer en misstanke om att viss överbehandling sker. Målet med projektet är att få en överblivk över förekomsten av betesfeber och anaplasmos samt diagnostik i fält och behandling. Vi vill också stimulera till provtagning av misstänkta fall i syfte att förbättra diagnosställande i fält. En enkät skickas ut till veterinärer runt om i Sverige med frågor om förekomst av anaplasmainfektion, hur man diagnosticerar och behandlar samt behandlingsresultat. Uppmaning att skicka in prover för kostnadsfri analys vid misstänkta fall av anaplasmainfektion. Resultaten från enkäten sammanställs och analyseras statistiskt. Blodprover som inkommer med frågeställningen anaplasmos analyseras med PCR och vid behov andra genotypningsmetoder.