Spolmask hos fjäderfä
Spolmask är en vanlig tarmparasit hos tamhöns, framförallt i kommersiella frigående värphönsbesättningar och bland hobbyhöns. Spolmaskens ägg är mycket tåliga i stallar/hönshus och rasthagar. Vid hög maskbörda kan symtom som sänkt tillväxt, diarré och sänkt äggproduktion förekomma. Spolmaskar kan ibland hittas inuti hönsägg.
Anmälningspliktig :
Nej
Epizooti :
Nej
Zoonos :
Nej
Art
Ascaridia galli
Värddjur
Huvudsakligt värddjur: tamhöns
Däggdjur, inklusive människor infekteras inte.
Förekomst
Tamhönans spolmask är en välkänd och vanlig parasit med stor geografisk spridning. I Sverige är spolmaskinfektion vanligt bland kommersiella frigående värphöns (med och utan tillgång till utevistelse) och i hobbyhönsflockar. Parasiten förekommer även i kommersiella avelshönsbesättningar.
Utseende och lokalisation
Den vuxna parasiten är gulvit och cirka fem till sju centimeter lång (maximalt 11,6 cm). Den lever i tunntarmen (bild 1), men kan ibland även ses i kräva, körtel- och muskelmage, blindtarmar, kloak, äggledaren eller fritt i kroppshålan.
Livscykel
Livscykeln hos tamhönans spolmask är enkel och direkt. Den vuxna spolmasken lever i fågelns tunntarm och producerar parasitägg som utskiljs med värddjurets träck. I ett gram träck kan det finns flera tusen spolmaskägg.
Parasitäggen sprids i fåglarnas omgivning. För att bli infektionsdugliga måste parasitäggen genomgå en mognadsfas i omgivningen som under gynnsamma förhållanden (hög fuktighet och värme, cirka 20–30 °C) tar cirka två veckor. Under denna mognadsfas utvecklas en infektionsduglig larv inuti parasitägget.
Hönsen smittas när de sväljer infektionsdugliga parasitägg som sedan kläcks i tunntarmen. Spolmasklarven penetrerar tunntarmsslemhinnan och återvänder efter en tid till tarminnehållet där de utvecklas till vuxna könsmogna spolmaskar.
Hela livscykeln från ägg till könsmogen parasit tar cirka fem till åtta veckor. Den vuxna parasiten kan leva och producera parasitägg i flera månader.
Inverkan på värddjuret
Symtomen vid spolmaskangrepp varierar beroende på graden av angrepp/parasitbörda (antalet parasiter i tarmen) och olika faktorer hos värddjuret. Vuxna fåglar är ofta helt symptomfria men de kan visa sjukdomssymtom vid kraftiga parasitangrepp. Unga eller försvagade fåglar kan drabbas hårdare.
Vid kraftiga angrepp kan ett eller flera av följande symtom ses:
- diarré och/eller blod i träcken
- smutsiga äggskal (träck)
- sänkt äggproduktion och ökad foderkonsumtion
- blöt ströbädd
- blodbrist
- sänkt tillväxt (parasiterna konkurrerar med värden om näringsämnen)
- dödsfall (till följd av tarmobstruktion)
- spolmaskförekomst kan samverka med och förvärra vissa bakterieorsakade sjukdomar
- beteendeförändringar
Spolmask i hönsägg
Spolmaskar kan ibland hittas inuti hönsägg. Detta beror på att parasiten kan migrera via kloaken upp i hönans äggledare. Om ett hönsägg samtidigt håller på att bildas kan spolmasken hamna inuti hönsägget om skalhinnor och skal ännu inte har bildats. Det händer att sådana hönsägg passerar kvalitetskontrollen (genomlysning) på äggpackerierna och når äggkonsumenter. Spolmaskar i konsumtionsägg är ofarligt för konsumenten men kan upplevas som obehagligt.
Smittvägar
Spolmasken kan spridas till en fjäderfäflock genom inköp av smittade fåglar. Andra möjliga spridningsvägar kan vara indirekt smitta via till exempel redskap, utrustning och skor. Parasitäggen kan överleva lång tid utomhus i rastgårdar och inomhus i fjäderfähus i ströbäddar, på inredningen och i sprickor i golv och väggar. Detta innebär att flockar som sätts in i djurutrymmen där föregående flock var spolmaskinfekterad som regel smittas av överlevande spolmaskägg. Smittan sprids lätt mellan olika flockar på samma gård.
Diagnostik
Obduktion: vid obduktion kan vuxna och sena larvstadier av spolmaskar påvisas i tarmen. Mikroskopisk undersökning krävs för att påvisa ägg och larvstadier i slemhinnan. Omfattningen av angreppet liksom tarmskadorna kan bedömas.
Parasitologisk undersökning av tarmar: vuxna spolmaskar, larver och ägg av spolmask kan påvisas.
Träckprov: påvisar parasitägg. Vid vanlig träckprovsundersökning kan parasitägg av spolmask och blindtarmmask (Heterakis gallinarum) inte särskiljas. Om ägg från spolmask/blindtarmsmask påvisas i träckprov från kommersiella tamhöns bör man därför följa upp resultaten med parasitundersökning av tarmar för att artbestämma parasiten. Blandinfektion med båda arterna förekommer.
Avmaskning
Avmaskningsmedel (bensimidazol) kan ges via dricksvattnet i kommersiella hönsbesättningar. Vid misstänkt spolmasksmitta i hobbybesättningar rekommenderas provtagning och kontakt med veterinär för rådgivning om eventuell avmaskning. Observera att effekten av avmaskning är kortvarig. Fåglarna smittas snabbt igen av parasitägg från närmiljön.
Smittsanering
Att helt eliminera smittan från ett djurutrymme eller en rastgård är mycket svårt eftersom spolmaskägg är tåliga och långlivade. Eliminering av spolmaskägg kräver mycket noggrann rengöring och användning av desinfektionsmedel med effekt mot parasitägg.
Kontrollprogram spolmask
Branschorganisationen Svenska Ägg driver ett frivilligt kontrollprogram mot spolmask hos värphöns.
Beställ SVA:s analys
Parasitologisk träckprovsanalys, ex spolmask, hakmask, koccidier (flotation med socker/salt)