Till startsidan för Statens veterinärmedicinska anstalt

Generella råd för stallrengöring och desinfektion vid smittsamma sjukdomar

Vid akut sjukdomsutbrott

Skötsel av sjuka hästar

En effektiv åtgärd för att begränsa smittspridning är att så snabbt som möjligt isolera sjuka hästar från de övriga. Hur isolering genomförs i praktiken kan variera beroende av hur stallar med omgivning är planlagd, och vilka smittämnen det rör sig om. Exempel på isolering kan vara en separat byggnad inom stallområdet eller ett utrymme i stallet som kan avgränsas från övriga utrymmen. Även en utebox eller hage placerad en bit från de friska hästarna fungerar.

Grundregeln är att hålla god hygien och att minska ”springet” mellan stallar för att förhindra smittöverföring via människor. Separat person/personal bör sköta de isolerade hästarna. Om det inte är möjligt sköts dessa hästar lämpligen efter de friska, enligt nedan beskrivna rutiner.

Handhygien

Handtvätt med tvål och vatten är en av de mest grundläggande åtgärderna för att förhindra överföring av smitta. Efter tvätt kan med fördel ett alkoholbaserat desinfektionsmedel användas.

Besökshygien

Besök till isolerade hästar ska begränsas att omfatta enbart det nödvändiga, som exempel skötare, veterinär och hovslagare. Om möjligt kan någon form av sluss till isoleringen göras i ordning. Där bör finnas möjlighet till handtvätt samt byte av skor och kläder. Slussen delas in i en ”ren” och en ”oren” sida, avskilda från varandra. Särskilda kläder och stövlar kan användas hos de sjuka hästarna. Kläder tvättas enligt anvisningar nedan och stövlar ställs, efter rengöring i stövelbad med desinfektionsmedel under för medlet angiven tid. Kvarbliven smuts kan minska effekten av desinfektionsmedlet.

För alla anläggningar med djur gäller föreskrifter och allmänna råd utgivna av Jordbruksverket om förebyggande och särskilda åtgärder avseende hygien med mera för att förhindra spridning av zoonoser och andra smittämnen (SJVFS 2013:14, K112). Bland annat står i paragraf 6 att ”Djurhållaren ska se till att personer som vistas i anläggningen har möjlighet att tvätta händerna med flytande tvål, varmt och kallt vatten före och efter kontakt med djur. Det ska finnas möjlighet till handdesinfektion.” Har anläggningen besöksverksamhet är reglerna något mer långtgående. Se vidare på Jordbruksverkets webbplats.

Sanering av stall

Vanligtvis rengörs stallet när inga hästar längre insjuknar och de drabbade har tillfrisknat. Beroende på smittämne, kan smittan kan finnas kvar olika länge i miljön runt hästarna. Känslighet för desinfektionsmedel varierar också, så saneringsplanen utformas lämpligen i samråd med en veterinär och/eller myndighet.

God rengöring är ett krav för ett gott resultat

Mekanisk rengöring är absolut viktigt eftersom det tar bort det mesta av eventuella smittämnen. Om smittämnen ligger undangömda i och skyddade av smuts har dessutom desinfektionsmedel sämre eller ingen effekt. Vissa smittämnen kan överleva under lång tid på till exempel smutsig boxinredning.

Rengöringen innebär ett så fullständigt avlägsnande som möjligt av all smuts. Det gäller särskilt sekret och liknande från sjuka djur. Man skrubbar, skurar, högtryckstvättar eller använder annan metod anpassad till det material som ska rengöras. Användning av hett vatten (inte över 50-60°C) med tillsats av rengöringsmedel, som löser smutsen, ökar rengöringseffekten.

Mekanisk rengöring med hjälp av högtrycksaggregat ger bättre effekt jämfört med manuellt skurande. Men högt tryck kan också sprida smittämnen genom små vattendroppar (aerosol) och ska användas med förstånd. Med ventilationens hjälp kan små vattendroppar förflyttas såväl inom som utanför byggnaden. Om möjligt bör man därför skärma av vattenstrålen med en kåpa. Högtrycksaggregat bör vara försett med doseringspump för rengörings- och desinfektionsmedel. Bra vattentryck (minst 700 PSI =(48 x 105 Pa bar i aggregatets munstycke) rekommenderas för bästa effekt. Den som utför rengöringen ska använda nödvändig skyddsutrustning inkluderande andningsskydd.

Vid temperaturer under fryspunkten kan rengöringsmedlet eller den färdiga lösningen blandas med frostskyddsmedel så att vattnet inte fryser på de ytor som ska rengöras. Ner till -10°C tillsätts 1.6 kg koksalt per 10 liter vatten och mellan -10°C och -20°C, 3 kg koksalt per 10 liter vatten. Saltet måste lösas fullständigt för att vara verksamt. I stället för koksalt kan kommersiella frostskyddsmedel användas.

Rengöringen inleds med avlägsnandet av grovföroreningar (sopa/dammsug). Därefter rengörs elektriska installationer, motorer och liknande manuellt och förseglas med till exempel plastduk, innan rengöring med vatten påbörjas. Sedan blötläggs allt med rengöringsmedel i två till tre timmar för att lösa smutsen. Vid stark nedsmutsning krävs längre blötläggningstid. Den egentliga rengöringen utförs sedan uppifrån och ned, med början i taket, därefter väggar och slutligen golv. Rengöringen är avslutad när synlig smuts inte längre förekommer, när strukturen på samtliga material syns klart samt när spolvattnet inte är grumligt eller innehåller smutspartiklar. Efter rengöring ska samtliga ytor torka upp fullständigt, vilket kan ta flera dagar. När rengöring och desinfektion är klar avlägsnas förseglingen av de elektriska installationerna och dessa desinfekteras med en trasa indränkt med desinfektionsmedel.

Summering - rengöring

  1. Ta bort strö, gödsel och dylikt. Ströbädd kan brännas upp eller grävas ner.

  2. Ta bort all flyttbar utrustning. Den måste också rengöras.

  3. Rengör och försegla elektriska installationer.

  4. Blötlägg med vatten och rengöringsmedel.

  5. Tvätta manuellt eller med högtryckstvätt.

  6. Tillåt ytorna att torka innan desinfektion påbörjas.

Desinfektion

  1. Efter rengöring desinfekteras stallet.

  2. Applicera rätt mängd lösning (liter per m² yta) enligt anvisning.

  3. Använd ryggspruta eller högtryckstvätt. Var speciellt noga i hörnor, sprickor, fogar och material som kan innehålla smittämne, till exempel trä och betong.

  4. Börja behandla i taket och arbeta neråt väggarna mot golvet.

  5. Tillåt ytorna att torka innan utrustningen ställs tillbaka.

  6. Ta bort förseglingar runt elektriska installationer och desinfektera.

Med desinfektion menas att man genom kemiska eller fysikaliska (ofta värme) metoder utför en sänkning av antalet smittsamma organismer till en sådan nivå att infektion inte uppstår hos mottagliga djur som kommer i kontakt med den desinfekterade ytan. Det finns flera medel att köpa i fackhandeln, se exempel nedan. Dessa har skiftande egenskaper och lämpar sig för olika ändamål. Följ tillverkarens anvisningar för desinfektionsmedel noggrant, till exempel minsta inverkanstid är viktigt att följa. Vid temperatur under +20°C ska särskild hänsyn tas till val av desinfektionsmedel och koncentration av brukslösning.

Mängden desinfektionsmedel anpassas efter ytan (cirka 0,4 - 1,1 liter per m2). Om desinfektionsmedlet snabbt rinner av en behandlad yta bör behandlingen upprepas. Särskilda sprayaggregat bör helst användas. Vid användning av högtrycksaggregat rekommenderas: Tryck tio till tolv bar, temperatur över 40°C och arbetsavstånd 1,5-2 meter när desinfektions- eller plattstrålemunstycke används. Tänk på att följa säkerhetsanvisningarna för medlet.

Stallinredning och utomhusrengöring

Foderkrubbor, vattenkoppar etcetera kan vara bärare av sjukdomsframkallande organismer. Noggrann rengöring av dessa skyddar nyinsatta djur från smitta.

Blötlägg eller skrubba utrustningen i ett kar eller högtryckstvätta med tvätt- och rengöringsmedel före desinfektion. Rengör även utsatta ställen, som bevattningsposter samt annan utrustning som kan ha kommit i kontakt med smitta. Sliten utrustning som är svår att rengöra kan behöva bytas ut.

Hästtransporter bör rengöras helst mellan varje användning, speciellt om samma transport används för hästar från olika stall.

Luftdesinfektion (fin dimma) med desinfektionsmedel som anger att det kan användas för sådant kan avdöda när smittämnena tros vara luftburna. Tänk på att använda skyddsutrustning för att undvika inandning av medlet.

Rasthagar och beten där hästar med kvarka vistats bör inte användas på minst 30 dagar.

Rengöring av kläder, textilier och övrig utrustning

Kläder och textilier bör tvättas i minst 60°C i 20 minuter. Tvättmedel spelar en viktig roll för rengöringen och ska doseras korrekt.  Skodon, sadlar och liknande rengörs noggrant mekaniskt och behandlas med passande desinfektionsmedel. Kokning är en bra och praktisk metod för desinfektion av mindre utrustning och material, som tål värme. Observera att även kokning ska föregås av mekanisk rengöring. Kokningstiden bör vara minst 15 minuter och föremålen ska vara rena och täckta med vatten. Till vattnet kan tillsättas soda (Na2CO3) till en koncentration av 0,5 procent.

Kemiska desinfektionsmedel

Desinfektionsmedel kan vara irriterande för hud och ögon. Använd skyddsutrustning enligt anvisning för medlet vid tillredning och användning av desinfektionslösningar. Vid val av desinfektionsmedel bör tas hänsyn till eventuella negativa miljöeffekter. Undvik också onödigt stora volymer av lösning för att minska risken för spill till omgivningen.

Läs tillverkarens anvisningar vilka infektionsämnen som medlet har effekt mot och vilken inverkanstid som behövs. Just inverkanstiden kan variera, till exempel om ett medel anges ha effekt mot bakteriesporer är det ofta så att inverkanstiden behöver var längre för att avdöda sporerna jämfört med den vegetativa formen av bakterien.

Kommersiellt tillgängliga alternativ

Virkon®S 1 procent (enligt fabrikantens uppgifter)
Verkningsspektrum: virus, mykoplasma, bakterier, svampar och sporer.
Patenterad blandning av sulfaminsyra, äppelsyra, kaliumpersulfat, natriumklorid, natriumhexametafosfat och anjontensid.
Användning; Ytdesinfektion: 1 procent Virkonlösning kan användas i djurstallar, transportfordon och till föremål i anslutning härtill till exempel vid stöveldesinfektion och desinfektion av fiberoptiska instrument (0,5-1 procent, se anvisning). Kan även användas vid luft- och vattendesinfektion och till desinfektion av djur (0,1-1 procent, se anvisning).
Minsta inverkanstid: 10 minuter. Genomsnittlig hållbarhet efter en upplösning av pulvret är cirka 7-10 dagar.

Parvocide® 1:50 (enligt fabrikantens uppgifter)
Verkningsspektrum: virus, bakterier, svamp och mykoplasma. 
Patenterad blandning av Glutaraldehyde och en kvartenär ammoniumförening (cocobenzyldimethyl-ammoniumchloride).
Användning; Ytdesinfektion: kan användas i djurstallar, transportfordon och till föremål i anslutning härtill, till exempel vid stöveldesinfektion. För normal ytdesinfektion blandas 1 del Parvocide med 150 delar vatten 0,66 procent. Kan även användas vid luft- och vattendesinfektion och till desinfektion av djur (se anvisning).
Minsta inverkanstid: inom minuter. Parvocide är stabilt i både koncentrerat och utblandat skick. Vid förvaring i sluten behållare anges att produkten är stabil i nio månader efter utblandning.

Incimaxx DES 1 procent (enligt fabrikantens uppgifter)
Verkningsspektrum: virus, bakterier och svamp. 
Patenterad blandning av perättiksyra och väteperoxid.
Användning: Ytdesinfektion: kan användas i djurstallar, transportfordon och till föremål i anslutning härtill, till exempel vid stöveldesinfektion. För normal ytdesinfektion används vanligen 1-2 procent lösning, se fabrikantens anvisning. Incimaxx användes också vid vattendesinfektion (se anvisning).
Minsta inverkanstid: 5-60 minuter, beroende på smittämne, vid temperaturer ner till + 4°C.

Traditionella desinfektionsmedel

Uppgifter från Jordbruksverket, Epizootihandboken 2006 ”Kap 17 Skyddskläder och smittrening” och dess bilaga ”Råd och anvisningar för smittrening och användande av desinfektionsmedel vid utbrott av epizootiska sjukdomar.”

Kalk - Ca(OH)2 (släckt kalk)
Verkningsspektrum: bakterier i vegetativ form (inte alla mykobakterier) och virus.
Användning: som pulver eller granulat för gödseldesinfektion eller som utgångsprodukt för framställning av kalkmjölk.

Kalkmjölk
Kalkmjölk används som en nyberedd 40 procentig lösning. 40 kg släckt kalk [Ca(OH)2] tillsätts 100 liter vatten under grundlig omrörning. Alternativt kan kalkmjölk beställas direkt från producent.
Verkningsspektrum: bakterier i vegetativ form (inte alla mykobakterier) och virus.
Användning: preliminär desinfektion av gödsel.
Minsta inverkanstid: fyra dagar. Kan användas även vid temperaturer mellan 0 och +10°C.

Natriumhydroxid (NaOH), (lut)
Verkningsspektrum: bakterier (inte alla mykobakterier) och virus. Vid ytdesinfektion endast användbar mot virussjukdomar.
Användning: ytdesinfektion med 2 procent lösning, minsta inverkanstid två timmar. I rännor, diken och liknande för desinfektion av däck på fordon och dylikt. Då används en 2 procentig lösning. pH-värdet ska inte understiga 12. Kan användas även vid temperaturer mellan 0 till +10°C.

Formalin (35 – 37 procent vattenlösning av formaldehyd)
Verkningsspektrum: bakterier, bakteriesporer (sporerna kräver högre koncentration) och virus.
Användning: för tillblandning av rätt koncentration se Jordbruksverket, Epizootihandboken 2006 ”Kap 17 Skyddskläder och smittrening” och dess bilaga ”Råd och anvisningar för smittrening och användande av desinfektionsmedel vid utbrott av epizootiska sjukdomar.”
Ytdesinfektion: beroende på mikroorganism används en 2-10 procent formalinlösning.
Minsta inverkanstid: fyra timmar.
Vid temperaturer under +10°C erhålls otillfredsställande effekt. Vid temperaturer mellan +10 och +20°C ska temperaturberoende beaktas.

Perättiksyra
Verkningsspektrum: bakterier, bakteriesporer och virus.
Användning: för tillblandning av rätt koncentration se Jordbruksverket, Epizootihandboken 2006 ”Kap 17 Skyddskläder och smittrening” och dess bilaga ”Råd och anvisningar för smittrening och användande av desinfektionsmedel vid utbrott av epizootiska sjukdomar.”
En 15 procent (vikt/vikt) stamlösning av perättiksyra i vatten ska användas.
Ytdesinfektion: använd 1 procent lösning.
Minsta inverkanstid: en timme.
Kan användas även vid temperaturer mellan 0 och +10°C.

Myrsyra
Inverkansspektrum: bakterier (ej mykobakterier), virus.
Användning: ytdesinfektion: Använd 4 procent lösning.
Minsta inverkanstid: två timmar.
Kan ej användas vid temperaturer under +10°C. Vid temperaturer mellan +10°C och +20°C är effekten temperaturberoende.

Klorpreparat
Natriumhypoklorit.
Verkningsspektrum: bakterier (inte mykobakterier) och virus
Användning: som lösning (50 mg natriumhypoklorit/liter vatten) för desinfektion av exempelvis utrustning, dricksvatten och rörsystem.
Minsta inverkanstid: 12 timmar.

Jodpreparat
Verkningsspektrum: bakterier (inte mykobakterier) och virus (lång inverkanstid och/eller hög koncentration krävs).
Användning: hand- och huddesinfektion: Använd 0,02 procent lösning.
Desinfektion av stallar med djur, stövelbad med mera. Använd 0,05 procent lösning.
Minsta inverkanstid: tio minuter.

Alkoholer
Etanol, isopropanol, n-propanol.
Verkningsspektrum: bakterier och virus med hölje.
Användning: hand- och huddesinfektion.
Etanol: Använd 70 procent lösning.

Citronsyra
Verkningsspektrum: pH-känsliga virus.
Användning: hand- och huddesinfektion.
Använd 0,5 procent lösning.

Hittade du informationen du sökte på den här sidan?

  • 5 Perfekt, jag hittade svaret på min fråga
  • 4
  • 3
  • 2
  • 1 Nej, inte alls