Vidare förväntas stora konsekvenser för djurhälsan, såsom en ökad förekomst av insekts- och vattenburna sjukdomar, av värmestress och av översvämningar. Förändring i ekosystemen kan påverka djurhållningen på flera sätt och vissa små produktionsgrenar som vattenbruk i dammar och biodling förväntas drabbas speciellt hårt. Analysen har försökt att blicka in i framtiden och bedöma hur ett förändrat klimat kan komma att påverka SVA och intressenter inom myndighetens ansvarsområde (djurhållare, branschorganisationer, vissa myndigheter med flera). Flera osäkerheter försvårar bedömningen, såsom att kunskapsunderlaget är bristfälligt och att många andra faktorer än klimatet måste vägas in.
En sårbarhetsanalys kan hjälpa SVA att prioritera fortsatt arbete med att bidra till att utveckla en hållbar djurhållning, som står pall även när ”det blåser”, och därmed även en säkrare livsmedelsförsörjning för samhället. Analysen kan bli användbar för flera av de nationella myndigheter och länsstyrelser som berörs av klimatanpassningsförordningen (2018:1428) och för andra aktörer och beslutsfattare på nationell, regional och lokal nivå. En anpassning till ett förändrat klimat behövs på alla nivåer i livsmedelssystemet.
- Vår analys visar att djurhållningen är mycket utsatt när klimatet ändras, den är starkt beroende av fungerande ekosystem och ofta hårt drabbad vid extremväder. Ökad smittspridning, värmestressade djur och brist på foder och vatten har vi redan fått känna på, åtgärder för att lindra effekterna är angelägna, säger Ann Albihn, laborator vid SVA, som lett analysgruppens arbete.
Analysen har gjorts av en arbetsgrupp bestående av Ann Albihn, Cecilia Hultén, Ludvig Orsén, Ivana Rodriguez Ewerlöf och Jasmine Stavenow och förankrats med övriga på SVA.
