Aviär rhinotraketit hos fjäderfä
Andra sjukdomsnamn: ART, APV, Swollen head syndrome, TRT
Aviär rhinotrakeit (ART) orsakas av aviärt metapneumovirus (aMPV). Sjukdomen kallas även swollen head syndrome (SHS) hos höns och turkey rhinotracheitis (TRT) hos kalkoner. Virussjukdomen orsakar symtom från luftvägarna och sänkt äggproduktion bland tamhöns och kalkoner. Det är okänt hur spritt APV är i landet. I Sverige vaccineras kommersiella avelshöns på en del anläggningar för att förebygga luftvägssymtom och äggproduktionsstörningar.
Vid sjukdomsproblem eller dödsfall i en fjäderfäflock är det viktigt att en lokal veterinär snabbt kontaktas, särskilt om flera fåglar drabbas samtidigt. Du som veterinär kan konsultera SVA:s experter rörande frågor om denna sjukdom.
Anmälningspliktig :
Nej
Epizooti :
Nej
Zoonos :
Nej
Orsak
Aviärt metapneumovirus (aMPV) orsakar sjukdomen aviär rhinotrakeit (ART) (synonymer: aviärt pneumovirus (APV), swollen head syndrome hos höns och turkey rhinotracheitis (TRT) hos kalkon). Det är en smittsam virussjukdom som orsakas av aviärt metapneumovirus i släktet paramyxovirus. Även ankor och fasaner kan drabbas.
Symtom
De vanligaste symtomen är vattnigt, skummigt tårflöde, ögoninflammation, svullna bihålor, snuva och nysningar. Även huvudskakningar, vriden hals (tortikollis) och kloakprolaps kan förekomma. Äggläggande höns och kalkoner brukar få mildare luftvägssymtom, men de kan få nedsatt äggproduktion och tunnskaliga ägg. Inom en flock kan smittspridningen vara hög men fåglarna brukar tillfriskna inom 10-14 dagar. Följdinfektioner med andra virus (till exempel infektiös bronkit) och bakterier (till exempel E. coli) är inte helt ovanligt. Dödligheten ligger under 15 %. Fjäderfän i alla åldrar kan drabbas.
Hur smittar aMPV-virus?
APV finns bara en kort tid i värddjuret och i djurens närmiljö. Vertikal smittspridning (från hönan till kycklingen via befruktade ägg) förekommer inte, men eftersom virus finns i äggledaren kan det hamna på äggskalet och smittspridning kan ske via utrustning som används vid ägghantering, till exempel äggbrickor. För att förhindra smittspridning behövs hög biosäkerhet då smitta även kan ske indirekt via personer, kläder och utrustning.
Provtagning och diagnostik
Symtomen är för ospecifika för att enbart kunna ställa diagnos utifrån dem. Blodprovsanalyser (serologiska tester) finns tillgängliga på SVA och de används mest för vaccinationskontroll. Det är viktigt att känna till flockens vaccinationsstatus. Vissa laboratorier utför PCR-undersökning för att påvisa arvsmassa från viruset (för närvarande ej SVA). Ett problem är att viruset befinner sig i fågeln väldigt kort tid och ofta sker detta före de kliniska symtomen.
Vaccination mot APV
Det finns vaccin tillgängliga för kommersiellt bruk. Generell vaccination rekommenderas inte och kalkon- och hobbybesättningar behöver inte vaccineras.
Historik
Det första dokumenterade utbrottet av ART inträffade i början av 1970-talet i Sydafrika. Sedan dess har det spridit sig över världen med några enstaka undantag. I Sverige förekom ett utbrott hos slaktkycklingföräldrar 1998 och efter det vaccineras många av dessa djur. Under 2007 gjordes en screening av vissa utvalda svenska kalkon- och värphönsgårdar men alla prover var negativa. För närvarande är det inte känt hur smittläget ser ut i svenska besättningar.