Populärvetenskapligt om juverhälsa
Bakterieodling på gården – är det verkligen lönsamt?
Den amerikanska trenden att lantbrukarna själva odlar prover från juverinflammationer har börjat komma till Sverige. Det gäller att förstå att bakterier kan var farliga, att det finns regler och frågan är när kunskapen är tillräcklig så att kvaliteten blir ekonomiskt försvarbar.
Trend från "over there"
I USA har ”on-farm culture” blivit vanligare. Det betyder att lantbrukare på stora gårdar odlar prover från kliniska mastiter på gården. Anpassade plattor används för att skilja mellan bakterier som kräver behandling och från de som läker ändå. Det låter ju bra men vad finns det för risker?
I Sverige säljs speciella plattor för att odla mastitbakterier. Rätt använda skiljer de snabbt ut de vanligaste bakterierna som inte kräver antibiotikabehandling. Plattorna används i första hand av landets veterinärer och ger en fingervisning om vilken sorts bakterie som orsakar juverinflammationen.
Även i Sverige har det börjat förekomma att lantbrukare själva odlar prover och då är det viktigt att förstå vilka risker det innebär.
Människor och kor blir sjuka av samma bakterier
Bland bakterierna som orsakar mastit finns flera bakterier som orsakar sjukdomar hos både människa och djur, så kallade zoonoser. Mjölken kan innehålla salmonella, resistenta stafylokocker (MRSA) och EHEC-bakterier, vissa är vanligare än många tror. I en bakterieodling förökas mängden av bakterier miljontals gånger jämfört med det antal som finns naturligt i mjölken. Det är alltså viktigt att veta vad man gör.
Får vem som helst göra vad som helst?
Det finns många regler vid arbete med bakterier. Den som gör rutinmässig odling och ytterligare tolkning av resultatet måste oftast göra en anmälan till Arbetsmiljöverket. Det finns hårda krav på lokaler och skyddsrutiner. En viktig punkt är att kunna göra sig av med det smittförande avfallet på ett säkert sätt. Arbetsmiljöreglerna gäller för alla som jobbar oavsett ålder och anställningsform.
Missa inte viktiga bakterier innan de finns i hela besättningen!
Det kan vara mycket viktigt att tolkningen av resultatet blir rätt vid en bakterieodling. Det finns exempel där flertalet kor varit infekterad med den fruktade bakterien Streptococcus agalactiae innan någon ens varit medveten om att bakterien fanns i besättningen.
Ett annat exempel där ett felaktigt resultat kan ha stor betydelse är penicillinresistenta stafylokocker. De är lätta att missa eller tvärt om felaktigt tolka andra bakterier som resistenta Staphylococcus aureus. Tyvärr ser vi inte alltför sällan exempel på det. I praktiken innebär det att smittan kan spridas vidare eller att djur blir utslagna i onödan.
Subkliniska mastiter bör alltid skickas till ett laboratorium. De är mer svårtolkade och det är viktigt med en säker diagnos. Vi ser en trend att fler och fler veterinärer väljer att skicka prover även från kliniska mastiter för att öka kvaliteten. On-farm culture kan vara ett komplement men den stora frågan är om det verkligen är om det verkligen är lönsamt i längden.
Prenumerera på bloggen
Här bloggar Charlotta Fasth, Ylva Persson och Karin Persson Waller vid SVA om juverhälsa.