Det finns i dag inget vaccin för att behandla sjukdomen Krim-Kongo blödarfeber. Men ett multinationellt och tvärvetenskapligt forskningsprojekt, CCHFVaccine, arbetar med att utveckla och ta fram ett vaccin. Som ett led i detta arbete har forskaren Lijo John på SVA studerat delar av virusets RNA-molekyler, som är en möjlig nyckel till ett framtida vaccin.
– RNA-molekylerna läser av de virala proteinerna, och de kan få fram en skyddande immunitet. Vi vet redan att dessa protein skyddar djuren som utvecklar antikroppar. Hur effektiv denna metod är tar vi reda på genom provrörsanalyser vid SVA, säger han.
Vad är nästa steg i projektet?
– När vi är klara med alla inledande screeningtester kommer dessa vaccinkandidater att testas på djur, berättar Lijo John.
Viruset sprids via fästingar på flyttfåglar
Krim-Kongo-blödarfeber (CCHF) är en dödlig sjukdom för människor som orsakas av ett fästingburet virus. Människor kan också smittas via kroppsvätskor eller blod från infekterade människor eller djur. Sjukdomen beskrevs för första gången på 1940-talet i sydvästra Ryssland. I dag finns viruset spritt i Ryssland, stora delar av Afrika, Mellanöstern, Ostasien och i sydöstra Europa. Viruset sprids till nya områden via fästingar på flyttfåglar eller infekterade djur. Djuren är bara bärare av viruset och kan inte drabbas av sjukdomen.
Flyttfågelsfästingen, Hyalomma marginatum, är känd för att bära på Krim-Kongo blödarfebervirus. Fästingen har inte tidigare varit känd i Sverige, men under sommaren och hösten 2018 rapporterades flera fynd av arten i Sverige. Det finns dock inga rapporter som visar på att dessa exemplar av fästingen bär på viruset.
Länder från hela världen deltar i projektet
Projektet CCHFVaccine är sexårigt, startade i januari 2017 och sponsras med sex miljoner euro av Europeiska kommissionen inom ramen för forskningsprogrammet Horizon 2020. I Sverige deltar SVA, Karolinska Institutet, samt Folkhälsomyndigheten som koordinerar projektet. Utöver det svenska deltagandet ingår ytterligare elva partner från Europa, Mellanöstern, Centralasien och USA.
Krim-Kongo blödarfebervirus klassificeras i riskklass 4, som är den högsta möjliga riskklassen för smittämnen. Det måste därför hanteras i det säkerhetslaboratorium som finns vid Folkhälsomyndigheten, det enda i Norden i den klassen. På SVA används i denna forskning endast delar av virusets RNA-molekyl, som inte kan föra vidare smittan.
Lijo John berättar att det är flera steg kvar innan ett vaccin mot Krim-Kongo blödarsjuka kan finnas färdigt att användas.
– Det är sannolikt lång tid kvar. Om vi lyckas med alla kliniska tester kan det ta flera år innan det blir färdigt, säger han.
Fakta om CCHF
- Krim-Kongo sprids från djur till människa via fästingar. Man har även rapporterat att sjukdomen kan överföras från djur, framför allt boskap, direkt till människan via blodsmitta under slakt. Det finns också studier som beskriver utbrott på sjukhus, där patienter med sjukdomen har smittat vårdpersonal och andra patienter.
- CCHF-virus ingår i gruppen virala blödarfebervirus tillsammans med exempelvis ebola.