Gå direkt till innehåll
Fjällko på fjälläng tittar på andra kor.
Infektioner som är vanliga hos idisslare på bete är de som sprids med fästingar men det finns också bakterier och virus som sprids med flugor och knott. Bild: Ylva Persson/SVA.

Råd om infektionsrisker vid betessläpp

Sidan granskades senast : 2024-05-30

Många gårdar har nu släppt ut sina djur på grönbete. Betesperioden innebär oftast färre hälsorisker än stallperioden men trots det kan djuren bli sjuka även på bete.

Många gårdar har nu släppt ut sina djur på grönbete. Betesperioden innebär oftast färre hälsorisker än stallperioden men trots det kan djuren bli sjuka även på bete.

Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA, ger råd om hur får och nötkreatur ska slippa infektionssjukdomar orsakade av bakterier, parasiter och virus som kan drabba djuren under betesperioden.

Några infektioner som är vanligare bland får och nötkreatur på bete är de som sprids med fästingar, till exempel betesfeber (anaplasmos) och sommarsjuka (babesios). Förstagångsbetande unga djur kan drabbas av magtarmsjukdom orsakad av betesparasiter. För nötkreatur i åldern 6 – 24 månader kan frasbrand leda till allvarliga hälsokonsekvenser och lamm kan drabbas av gasbrand.

– Både frasbrand och gasbrand orsakas av infektion med klostridiebakterier. Dessa infektioner drabbar oftast välväxta unga djur och leder ofta till att djuren dör, säger Ylva Persson, statsveterinär på SVA.

Det finns också bakterier och virus som sprids med flugor och knott. Ett exempel är schmallenbergvirus som sprids med svidknott. Om dräktiga tackor och kor blir bitna av virusbärande svidknott kan det ibland orsaka missbildningar hos foster. Flera sådana fall har nyligen konstaterats hos svenska lamm och kalvar.

Råd som förebygger infektionssjukdomar på bete

  • Frasbrand hos nötkreatur och gasbrand hos lamm kan förebyggas genom vaccination.
  • Undvik parasitsjukdomar genom betesplanering och analys av träckprov. Avmaska vid behov.
  • Undvik om möjligt att utsätta djuren för betesmarker med mycket fästingar, flugor och svidknott.
  • Undvik om möjligt att betäcka hondjur som inte har antikroppar mot schmallenbergvirus under svidknottssäsongen.

Kontakta veterinär vid misstanke om sjukdom och skicka döda djur till obduktion.

Exempel på infektionssjukdomar på bete

Betesfeber/Anaplasmos

Orsakas av en bakterie som sprids via fästingar. Vanliga symtom är feber, nedsatt mjölkproduktion, lägre tillväxt och försämrat allmäntillstånd. Andra symtom är till exempel hälta och hosta.

Här är två länkar: Betesfeber hos nötkreatur och Anaplasmos hos får

Frasbrand hos nötkreatur

Orsakas av en klostridiebakterie som främst finns i jord. Vanliga symtom är plötsliga dödsfall samt hälta och muskelsvullnad i bakben.

Här är länk till: Frasbrand hos nötkreatur

Gasbrand hos lamm

Orsakas av snabb tillväxt av en klostridiebakterie som normalt finns i djurens tarm. Vanliga symtom är plötsliga dödsfall hos välväxta lamm som nyligen släppts på bete.

Här är länk till: Klostridios hos får

Magtarmsjukdom orsakad av betesparasiter

Orsakas av flera sorters parasiter. Vanliga symtom är nedsatt tillväxt och diarré hos förstagångsbetande djur. Ibland ses även anemi hos vuxna djur.

Här är länkar till: Magtarmparasiter hos nötkreatur – betessmitta och Endoparasiter (utom koccidier) hos får

Schmallenbergvirus-infektion

Orsakas av ett virus som sprids med svidknott under knottsäsongen. Vanligtvis får djuren mycket lindriga symtom med litet feber men om moderdjur infekteras under första halvan av dräktigheten kan fostret/n skadas vilket bland annat kan leda till missbildningar och dödfödslar.

Här är länk till: Schmallenbergvirus hos idisslare

Sommarsjuka/Babesios hos nötkreatur

Orsakas av en encellig parasit som sprids med fästingar. Vanliga symtom är feber, apati och blod i urinen. Sjukdomen ses främst i vissa regioner såsom sydöstra Sverige.

Här är länk till: Sommarsjuka (babesios) hos nötkreatur

Kontakt

Ylva Persson

Statsveterinär, docent

Foto: Jonas Förare/SVA