Hur utbredd smittan är bland vildsvinen är inte känt, men arbetet med att kartlägga detta pågår. Sambandet mellan den spärrade besättningen och fynden bland vildsvinen är ännu inte klarlagt.
– Inom smittspårningen arbetar vi bland annat med att försöka ta reda på varifrån smittan kommer och hur den har kommit in i besättningen. Vi arbetar med flera spår. En teori har varit att vildsvin kan ha spelat en roll i smittspridningen, vilket de här senaste fynden kan indikera. I smittspårningen har vi också tittat tillbaka på äldre prover, och ett av de två vildsvinen var provtaget i juni i år. Efter kompletterande analyser har vi alltså sett samma typ av salmonella i detta prov, säger tf. statsepizootolog Karl Ståhl på SVA.
Viktigt med biosäkerhet
Ett snabbt agerande med spärr och provtagning av ursprungsbesättningen har bidragit till att smittan inte har spridits vidare bland tamgrisbesättningar, vilket givetvis är bra. Vårt fokus ligger fortsatt på att bekämpa smittan och hålla svenska grisar fria från sjukdomen.
Även om man tidigare hittat salmonella på vildsvin i Sverige innebär fynden en delvis ny situation att förhålla sig till när det gäller att skydda grisbesättningarna och understryker vikten av att förhindra kontakt mellan vildsvin och tama grisar.
– Den spärrade besättningen har en god biosäkerhet utifrån den risksituation vi hittills har haft. Nu behöver vi myndigheter och grisnäringen gemensamt arbeta vidare med att uppdatera rådgivning och rekommendationer när det gäller biosäkerheten mot vildsvin. Kunskaperna och erfarenheterna från den här händelsen tar vi med oss in i det gemensamma biosäkerhetsarbete som redan pågår till följd av läget med afrikansk svinpest (ASF), säger Katharina Gielen på Jordbruksverket.
– Salmonella och andra sjukdomsframkallande bakterier som kan finnas på rått kött från vildsvin eller andra djur dör vid tillagning, men det är alltid viktigt att ha god hygien i köket och att genomsteka malet kött, säger Mats Lindblad, smittskyddsamordnare på Livsmedelsverket.
