Antalet personer som blir sjuka av campylobacter ligger sedan mitten av juni i år på nivåer som är vanliga för säsongen.
– Utbrottet var stort och långvarigt och det ser vi allvarligt på. Det viktiga nu är att vi kan dra rätt slutsatser och vidta rätt åtgärder för att minska risken för liknande utbrott framöver, säger Anders Tegnell, statsepidemiolog på Folkhälsomyndigheten.
Folkhälsomyndigheten, Livsmedelsverket, Jordbruksverket och Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) har beslutat att utbrottet ska utvärderas i en extern utredning. Den genomförs av experter från de finländska myndigheterna THL och Evira.
Utredningen ska bland annat titta på hur de berörda myndigheterna agerade under utbrottet, och peka på lärdomar inför framtiden.
– Vid sådana här händelser är samverkan mellan de olika myndigheterna och även näringen nödvändig för att skapa en helhetsbild, då vi äger olika delar av frågan. Vi har haft stor nytta av de samarbetskanaler och forum vi byggt upp sedan tidigare, som vi nu också har utvecklat, säger Lena Hult, smittskyddssamordnare på Jordbruksverket.
Även Livsmedelsverkets provtagning av kycklingkött i butik visar att mängden campylobacter har minskat. Men eftersom campylobacter kan finnas i tarmen hos fåglar är det alltid viktigt att hantera kycklingkött på rätt sätt i köket.
– Som konsument kan man göra mycket för att minska risken att smittas. Tvätta händerna, genomstek kycklingkött och använd inte samma kniv och skärbräda till rå kyckling som till annan mat, säger Livsmedelsverkets smittskyddssamordnare Mats Lindblad.
Utbrottet som orsakades av svenskt kycklingkött började under sensommaren 2016 och pågick i nästan ett år. Uppskattningsvis rapporterades cirka 4 000 fler insjuknade personer än normalt, från och med augusti 2016 till och med maj 2017.
– Det är viktigt att ha en kontinuerlig övervakning för att tidigt kunna upptäcka utbrott och hinna sätta in rätt åtgärder för att minska förekomsten av smittan, säger Elina Lahti, epidemiolog på SVA.
