Bakom den vetenskapliga artikeln står forskarna Tobias Lilja, Disa Eklöf och Anders Lindström vid SVA samt Olle Terenius och Thomas Jaenson vid UU.
Det föreslagna svenska namnet för den nyupptäckta myggan är tvillingfrossmygga eftersom den är så väldigt lik källarfrossmyggan. Tvillingfrossmyggan beskrevs första gången så sent som 2004 i Rumänien och den har sedan dess hittats i ett flertal europeiska länder. Det finns inget som tyder på att det sker en spridning av myggan utan den finns över stora delar av Europa och upptäcks när man analyserar rätt delar av dna-sekvensen.
Det finns inga kända ekologiska skillnader mellan de båda arterna, men en tidigare brittisk studie som tittade på vilka värddjur de två arterna föredrog, visade att fler tvillingfrossmyggor än källarfrossmyggor hade bitit människor. Tyvärr var det ett litet material och det är inte säkert att skillnaden har någon riktig betydelse. Även om de båda arterna har förmågan att sprida malaria innebär inte upptäckten någon förändring av smittrisken i Sverige. Malaria finns som bekant inte som smitta i landet. De nya fynden innebär dock att den tidigare kända utbredningen av källarfrossmygga inte längre stämmer eftersom det inte i efterhand går att veta vad som är den arten och vad som är tvillingfrossmygga.
Precis som sina nära släktingar bland malariamygg övervintrar tvillingfrossmygga som fullvuxna myggor på vindar, lador och i jordkällare. Det var på sådana ställen, både i Uppland och i Småland, som den hittades.
I den nu publicerade vetenskapliga artikeln beskrivs mer om de små skillnader som finns mellan de två närbesläktade arterna än som tidigare varit känt, och tvillingfrossmyggan visar sig ha fler varianter av den markörgen som används än källarfrossmyggan.
