Betydelsen av byggnader och deras samspel med infektioner för den ökande incidensen luftvägsinfektioner inom grisuppfödningen

Slaktgrisproduktionen har traditionellt haft problem med olika luftvägsinfektioner. Inflytandet från Mycoplasma hyopneumoniae (SEP) har minskat genom ålderssektionerad uppfödning från födsel till slakt och vid behov även med hjälp av vacciner. även inflytandet från Actinobacillus pleuropneumoniae (App) som associeras med brösthinneinflammationer (pleuriter) minskade under 90-talet då den sektionerade produktionen från födsel till slakt infördes i praktiken. Dessvärre har problemen med App återigen ökat i Sverige och i avsaknad av effektiva vacciner är sjukdomen svårkontrollerad. De mest påtagliga symtomen vid akut App, som är mycket smittsam, är aptitlöshet, forcerad andning, feber och ibland mycket snabb död till följd av toxinfrisättning från bakterien. Utbrotten kan komma strax efter insättningen men också senare under uppfödningsperioden. Hos grisar som överlever övergår den akuta formen i en kronisk lungsäcksinflammation (pleurit), vilka kan ses som ärr på lungsäcken vid slakt. Lyckligtvis är ett kroniskt anslag av App vanligare. Symtomen är mildare och sjukdomen kan till och med förlöpa subkliniskt. Dödligheten vid kronisk App är låg, men även i välskötta besättningar med bra kontroll på djurflödena kan registreringen för pleurit vid slakt variera mellan 25 och 40 %.

Projektets mål är att identifiera och dokumentera sjukdomsförlopp och riskfaktorer för hur problem med luftvägsinfektioner, ffa pleuriter, kan etablera sig inom en grispopulation som föds upp i ett ålderssektionerat system. Med denna kunskap kan bättre anvisningar för ventilationsstyrning, smittskydd, rutiner och rådgivning tas fram, vilket ger bättre förutsättningar för friskare grisar och en bättre boxhygien.