Flodpärlmusslan-nätverk kring hoten mot arten och hur dessa bör hanteras.

Flodpärlmusslan (Margaritifera margaritifera) har försvunnit från ca 1/3 av de lokaler där den levde i början på 1900-talet och klassas idag som starkt hotad av ArtDatabanken. Varje år försvinner den från nya lokaler. Föryngringar har bara kunnat ses hos 1/3 av de kvarvarande bestånden enligt de inventeringar som genomförts sedan ca 30 år tillbaka i tiden.

Klimatförändringen kan på flera sätt påverka musslans levnadsförhållanden negativt. Risken för erosioner vid kraftiga regn samt uttorkning av vattendrag ökar, vattenkvaliteten kan försämras vid översvämningar, nya arter av rovdjur och patogener riskerar att etablera sig och levnadsförhållandena för andra arter som flodpärlmusslan är beroende av för sin fortplantning (lax och öring) riskerar att försämras.

De kvarvarande bestånden av flodpärlmussla är spridda över i stort sett hela Sverige. Arbete med inventering, forskning och främjande åtgärder i vattendrag sker på många platser men samarbetet mellan myndigheter och andra aktörer inom området kan utökas och förbättras. SVA planerar på uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten att utforma ett program för övervakning av hälsan hos svenska flodpärlmusslor och skulle inför detta vilja skapa en grupp där vi kan samla den expertis som finns spridd inom landet för att diskutera samordning av insatser som kan gynna flodpärlmusslan och kunna utnyttja resurser och material så effektivt som möjligt.

Huvudmålet med detta projekt är att bilda ett väl fungerande myndighetsnätverk med en heltäckande expertis runt flodpärlmusslan. Detta innefattar allt från kunskap om musslans fysiologi och sjukdomsproblematik till expertis inom förebyggande åtgärder så som återställning av bottnar och förstärkning av markområden runt vattendrag för att stadga upp inför ökade flöden.