Förbättrad provtagning av Campylobacter i nötbesättningar

Välfungerande arbetsrutiner effektiviserar och underlättar myndigheternas arbete vid utbrottsutredningar samt påskyndar utredningsarbetet. Kostnadseffektiva och utvärderade provtagningsmetoder är ett viktigt verktyg vid smittspårningen.

Campylobacterios är den mest rapporterade zoonosen i Sverige, liksom i ett flertal andra länder. De flesta fallen är sporadiska men utbrott förekommer. De senaste åren har campylobacterutbrott årligen upptäckts i Sverige. Smittkällor till dessa utbrott har kopplats till bland annat gårdsbesök, småskalig kycklingproduktion, opastöriserad mjölk, boende på gård samt till kontaminerat vatten. Våren 2014 insjuknade flera förskolebarn samt personal i campylobacterios efter ett gårdsbesök där besökarna bjöds på bland annat opastöriserad mjölk. Trots att provtagningsmetoder för Campylobacter i nötbesättningar inte utvärderats kunde samma genotyper av Campylobacter påvisas både från djuren på gården samt patienterna.

Hanteringen av utbrott orsakade av andra zoonoser än de som ingår i epizooti- eller zoonoslagen är problematisk. För flera av dessa andra zoonoser är djuren symtomfria bärare av smittämnet och det är människorna som insjuknar. även i utbrott orsakade av dessa agenser är det viktigt med en smittspårning, inklusive provtagning av misstänkta smittkällor samt eventuella kontrollåtgärder. Med hjälp av utbrottsutredningar kan kunskap byggas upp om smittvägar som på sikt kan leda till kostnadseffektiva interventioner eller förebyggande åtgärder.

Poolade träckprover och sockprover har visat sig vara ett kostnadseffektivt sätt att provta vid misstankar om Salmonella och VTEC. För Campylobacter finns utvärderade metoder för provtagning i slaktkycklingbesättningar men kunskapen om lämpliga provtagningsmetoder i andra typer av djurbesättningar är mer begränsad. I studien kommer provtagningsmetoder, som plockprover, sockprover, miljöprover och mjölkfilterprover utvärderas med naturligt kontaminerade prover samt med inympade prover. I materialet ingår även prover från prospektiva utbrott under 2015.

I strategidokumentet som undertecknats av Socialstyrelsen, Smittskyddsinstitutet (nuvarande Folkhälsomyndigheten), Livsmedelsverket, Jordbruksverket samt SVA påpekades att betydelsen av andra smittvägar än kyckling, opastöriserad mjölk och vatten bör utredas.