Identifiering av smittkällor för de EHEC som ger allvarlig sjukdom

I ett samarbete mellan Smittskyddsinstitutet, Statens Veterinärmedicinska Anstalt och Livsmedelsverket planerar vi ett projekt som syftar till att utreda vilka VTEC-typer som ger allvarligast sjukdom på människa och i vilka vektorer dessa finns (djur, livsmedel och avloppsslam). Detta ska utröna vilka typer som myndigheterna ska fokusera sin kontroll på och var kontrollen ska ske, på gårdar och djur eller livsmedel?

Det är väl beskrivet att kor och får kan smitta människor med VTEC O157, en E. coli bakterie som bär på toxiner som kan ge svår sjukdom, särskilt hos barn och äldre. Men det finns ett antal olika varianter av VTEC som kan vara lika farliga. Som samlings­beteckning för alla sådana högpatogena E. coli används ofta förkortningen EHEC. Det finns inte alls lika väl beskrivet att dessa andra typer verkligen har djur som smittkälla. VTEC O157 har under många år varit dominerande där personerna smittats i Sverige, men på senare år har andra varianter blivit allt vanligare. För att effektivt kunna förhindra att människor blir sjuka behöver vi veta mycket mer om dessa bakteriers smittvägar och riskfaktorer för att bli smittad.

SVA genomför nu en studie på prover från slakterier av förekomsten av VTECO157 hos svenska nötkreatur. Materialet som samlas in används inte bara för att skatta prevalens utan också för att karakterisera stammar och jämföra med utvecklingen och förekomsten av VTECO157 hos människor. SMI genomför parallellt en studie där man samlar in data om alla inträffade sjukdomsfall hos människor för att utröna vilka VTEC varianter som är vanligast förekommande och ger svårast sjukdomsbild hos människor. Från sparat material från slakteristudien avser vi sedan att leta efter motsvarande högpatogena E. coli. Isolerade stammar från djur och människor kommer sedan att jämföras med molekylära metoder, för att studera släktskap, förekomst av olika gener för toxiner (gifter) och andra faktorer som kan spela roll för deras sjukdoms­fram­kallande förmåga. Vi kommer även undersöka avloppsslam från större reningsverk i Sverige för att leta efter samma varianter av VTEC. De stammar som vi hittar där bör spegla förekomsten av VTEC varianter som sprids från människor. Stammar från livsmedel som redan finns insamlade och väl karakteriserade av Livsmedelsverket kommer att tas med i jämförelsen.

Resultatet av projektet kommer dels att visa i hur stor utsträckning djur utgör en smittkälla för högpatogena E. coli till människor, dels kommer vi att nyttja den genetiska jämförelsen av stammar för att hitta markörer för de varianter som är mest sjukdomsframkallande, och som kan användas för att leta efter dessa i olika typer av provmaterial, vilket är en förutsättning för bättre, effektivare och billigare diagnostik av dessa bakterier.

På senare tid har det diskuterats att ta fram ett kontrollprogram för VTEC. Resultaten från detta projekt kommer att användas för att skapa ett kontrollprogram med störst möjliga positiva effekt på folkhälsan.