Klinisk mastit tacka - etiologi och resistens

Hälsoläget hos svenska får är över lag gott. Trots det goda hälsoläget är mastit en relativt vanlig diagnos och i sin kliniska form i nuläget den mest antibiotikakrävande sjukdomen hos får i Sverige. Mastit hos tackor är vanligt i såväl kött- som mjölkproducerande besättningar. Det är en sjukdom som orsakar lidande för tackorna och deras lamm samt merarbete och produktionsförlust för fårföretagaren. Inom ramen för SvarmPat genomfördes år 2007 en studie på tackor med klinisk mastit. Resultatet visade då att penicillinkänsliga Staphylococcus aureus var dominerande bland de provtagna mastiterna. Förekomst av denna bakterie gör att vi råder djurägarna att slakta ut tackor efter genomgången mastit. Studien från 2007 bör upprepas för att uppdatera kunskaperna om vilka agens som idag är vanligast vid mastit hos får samt deras resistensläge. I förlängningen ger detta veterinärkåren underlag att välja relevant behandling och komma med rätt råd till djurhållarna. En riktad studie är nödvändig då det normalt sett kommer in mycket få prover från får med mastit till SVA (endast en handfull prover totalt de senaste tio åren.) Särskilt viktigt är det att följa trender för penicillinresistens hos S. aureus.

Undersökningarna förväntas bidra till ökad kunskap hos såväl djurägare som praktiserande veterinärer om vilka bakterier som förekommer vid klinisk mastit hos tacka, samt resistensläget för får.

Projektmedlemmar:

Katarina Gustafsson och Frida Matti, Gård & Djurhälsan

Annette Backhans och Ylva Persson, SVA

Projektet genomförs inom SvarmPat som är ett samarbetsprojekt mellan Gård & Djurhälsan och SVA, finansierat av Jordbruksverket. Målet med SvarmPat är att förhindra utveckling och spridning av antibiotikaresistens hos sjukdomsframkallande bakterier, med fokus på lantbrukets djur.