Rödsjuka hos värphöns - epidemiologi, patogenes och immunitet

I Sverige finns idag 7,4 miljoner värphöns och antalet har ökat mycket under senare år. Andelen höns som får gå utomhus har också ökat eftersom vi köper allt fler ekologiska ägg. Sedan de oinredda burarna för värphöns förbjöds i Sverige och ersattes med nya mer djurvänliga sätt att hålla djuren, har allvarliga utbrott av sjukdomen rödsjuka förekommit i värphönsflockar varje år. Sjukdomen har drabbat både frigående höns inomhus och höns i flockar som får gå ut (ekologiska flockar). Under de senaste åren har ekologiska höns varit särskilt utsatta. Idag anser man att rödsjuka är en av de allvarligaste sjukdomarna bland värphöns i Sverige. Antalet utbrott ökar i Sverige och sjukdomen har nu också blivit allt vanligare i andra länder.

Rödsjuka orsakas av smitta med bakterien Erysipelothrix rhusiopathiae och kan drabba många olika djurarter och även människor. Människor som smittas får ofta infektioner i huden på händerna, men det finns även mer allvarliga former. Grundläggande kunskap om sjukdomens förlopp hos värphöns och hönans motståndskraft (immunitet) mot sjukdomen saknas eftersom forskning på området har varit mycket begränsad. Orsaken till detta är att bland fjäderfä är sjukdomen internationellt mest känd för att orsaka problem hos kalkon. I drabbade hönsflockar ses hög dödlighet (upp till 50 %) utan tydliga symtom och hönsen värper färre ägg. Många gånger är den enda möjliga åtgärden vid ett utbrott att avliva hela dendrabbade flocken av djurskyddsskäl.

I Sverige har rödsjuka under senare år förebyggts genom att vaccinera hönsen innan de börjar värpa. Man använder då ett vaccin som egentligen är gjort för kalkoner. Under senare år har allvarliga utbrott inträffat trots vaccination. Orsaken till att detta har hänt är oklar. Inom kort kommer också värphönorna att leva och värpa under en betydligt längre tid, och frågan är om skyddet från vaccinationen kommer att finnas kvar under hela denna tid. Målsättningen med vårt projekt är att bättre förstå varför djuren blir sjuka, hur sjukdomen påverkar hönan och hur hönans motståndskraft kan hjälpa till att bekämpa smittan. Sådan kunskap är nödvändig för att förebygga och bekämpa utbrott bland höns. Det möjliggör också en vetenskapligt baserad rådgivning till djurägare.

Om utbrott kan förhindras leder detta till minskat lidande för hönsen och bättre ekonomi för bonden. Under senare år har nya avancerade metoder (sekvensering) för undersökning av bakteriers hela arvsmassa (DNA) tagits fram. Detta gör att man nu kan undersöka bakteriers DNA för att förstå hur bakteriernas egenskaper påverkar höns och hur bakterierna skiljer sig från varandra. I det första delprojektet kommer vi därför att undersöka arvsmassan hos ett stort antal bakterier från värphöns för att se om de skiljer sig åt avseende till exempel sjukdomsframkallande egenskaper. Detta delprojekt kommer också att svara på frågan om sekvensering är en lämplig metod för framtida studier av släktskap mellan olika rödsjukebakterier. Det kan till exempel vara aktuellt när man försöker hitta källan till bakterierna vid ett utbrott eller när vill förstå hur smittan sprids mellan flockar och mellan höns.

I delprojekt 2 ska vi ta fram en testmetod som kan användas för att undersöka om det finns antikroppar mot rödsjukebakterier i hönsblod. De metoder som hittills har testats i forskningsstudier tyder på att det är mycket vanligt att värphöns kommer i kontakt med rödsjukebakterier. En orsak till dessa resultat kan vara att vissa rödsjukebakterier inte orsakar sjukdom. Vårt mål är därför att ta fram en testmetod som baseras på särskilda proteiner som finns hos rödsjukebakterier som kan orsaka sjukdomen. Med en bra test kan man förbättra diagnostiken och förstå sjukdomen bättre.

Om vi i delprojekt 1 sett att det finns en variation mellan bakterierna är detta en viktig kunskap att ta hänsyn till. Delprojekt 3 inleds med att vi tar fram en experimentell modell för att smitta kycklingar med rödsjukebakterier. Sedan använder vi denna modell för att se hur olika delar av kycklingarnas immunförsvar reagerar mot bakterierna. Vi planerar också att undersöka hur immunförsvaret reagerar på vaccination med det vaccin som används till värphöns i dagsläget.

Sammanfattningsvis kommer vi att genom detta projekt få ny viktig kunskap om rödsjuka hos värphöns. Sådan kunskap är ovärderlig för framtida åtgärder för att förhindra utbrott.