Tuberkulos hos alpacka - förberedande studier inför kommande övervakningsprogram

I Sverige liksom i övriga västvärlden har intresset stadigt vuxit för att hålla alpackor som hobbydjur. Populationen har vuxit från noll till ett par tusen individer på kort tid. Näringen anordnar alpackautställningar och ullbedömningar och förväntningarna på utveckling av aveln är stora. Lång dräktighetstid och bara en unge per hondjur gör att populationsökningen är långsam. Importer från bl a Storbritannien, Holland, Australien, Nya Zeeland och andra stora alpackanationer är därför attraktivt. I en del av de exporterande länderna finns nötkreaturstuberkulos endemiskt. Importer från Storbritannien är särskilt problematiskt eftersom bovin tuberkulos (TB) är spritt i alpackapopulationen. Svenska myndigheter och alpackanäring har tillsammans diskuterat hur risken för införsel och spridning av tuberkulos kan minskas, och ett förslag till övervakningsprogram av TB i den svenska alpackapopulationen har gemensamt tagits fram.

En av stötestenarna i diskussionerna med alpackanäringen inför det planerade övervakningsprogrammet har varit val av diagnostisk metod. Två serologiska metoder finns idag tillgängliga, och en tredje kommer enligt uppgift finnas inom snar framtid. Samtliga metoder har utvärderats av AHVLA i Storbritannien och resultaten tyder på att de är likvärdiga avseende sensitivitet och specificitet i den brittiska alpackapopulation de är utvärderade i.

Vid de fåtal tillfällen testerna använts under svenska förhållanden (p.g.a. import eller export) har dock en relativt stor andel alpackor regerat positivt i StatPak, medan alla prover utfallit negativa vid analys med Enferplex. Eftersom djuren inte har haft några andra tecken på tuberkulos tolkas StatPak-resultaten som falskt positiva, möjligen som ett resultat av att den serologiska provtagningen i dessa specifika fall föregåtts av hudtest (tuberkulintest). Hudtester anses ha en boostrande effekt av antikroppsnivåerna i blodet på TB-infekterade djur och antas därför höja sensitiviteten på serologiska tester, och det är inte orimligt att tro att en liknande effekt kan erhållas också hos icke-TB-infekterade djur, vilket då skulle resultera i en sänkt specificitet. Till skillnad från StatPak har Enferplex hittills inte gett några positiva utslag i svenska alpackasera vilket är anmärkningsvärt med tanke på att den delvis använder sig av samma antigen som StatPak.

Med tanke på de frågetecken som finns avseende serologiska testers prestanda vid användning i en svensk alpackapopulation, och med det kommande övervakningsprogrammet i åtanke finns ett tydligt behov av ytterligare testutvärdering, av såväl de två tester som idag finns tillgängliga, som det tredje test (Idexx) som kan komma att bli aktuellt framöver.