Följande frågor och svar är framtagna i samband med skogsbranden storbranden i Västmanland 2014.
Brandpartiklar kan reta djurets slemhinnor och ge hosta, näsflöde, missljud från lungorna och göra det svårt att andas. Koloxid och värme kan göra djuren stressade. Partiklarna i rök är ofta mycket små och kan på så sätt tränga långt ned i lungorna. Därför är de farligare än större dammpartiklar från till exempel en grusväg.
Lungfunktionen kan begränsas av rök och olika tillstånd förvärras, som exempelvis kronisk bronkit, kvickdrag eller återkommande luftvägsobstruktion. Partiklarna kan också påverka immunförsvaret och minska lungans förmåga att rena sig från främmande material, som pollen och bakterier, som förekommer normalt i djurens miljö.
Ge djuren mycket friskt vatten att dricka så slemhinnorna hålls fuktiga och skyddas mot uttorkning. Vatten fuktar luftvägarna och det underlättar reningsprocessen. Djuren uppskattar ofta svalare vatten, de dricker gärna mer av det. Är rökutvecklingen kraftig kan djuren hållas inne. Om ditt djur har direkta problem eller komplikationer från en rökutlöst luftvägsskada, ska du kontakta din veterinär
SVA bedömer att askpartiklar från skogsbranden som djur får i sig genom gräset när de betar inte bör påverka deras hälsa. Vatten som kommer från områden med rök från skogsbranden bör inte påverka djur som dricker det. Men det kan få en bismak som gör att djuren inte vill dricka lika mycket av det. Det är bra om djuren dricker rikligt.
Undvik att sprida smittsamma sjukdomar. Sjuka djur kan via spillning, dregel och snor sprida smittor. För inte ihop sjuka djur med friska. Byt om möjligt kläder mellan olika besättningar/djurgrupper. Det bästa är att göra rent transporten/bilen mekaniskt, men det är viktigare att transporten är torr än att du skurar den med vatten så att den inte hinner torka. Fukt och värme ökar risken att smittor växer till.
Se svaren under frågan ”Hur påverkas djuren av brandrök?” och ”Hur kan jag lindra besvären för djuren?”. Se till att hästen har rikligt med friskt vatten nära där den äter, för att optimera vattenkonsumtionen.
De flesta svenska stall har inte anläggningar som alstrar vattendimma som man ofta har i stall i varma och torra länder. Det går dock att skapa dimma med vissa typer av fläktar kopplade till vatten. Dimman hjälper till att hålla uppe luftfuktigheten för att fukta luftvägarna.
En häst måste få tid att vila och läka ut efter att ha exponerats och påverkats av brandrök. Det handlar om fyra till sex veckor. Om man försöker träna under läkningstiden kan tillståndet förvärras och läkningen fördröjas
Vilda djur är känsliga för röklukt och hetta från bränder. Det kan göra dem stressade, liksom att flytta till nya, okända områden. Större djur som varg, älg, räv, grävling och större fåglar kan förflytta sig över mycket stora områden. De flyttar redan på ett tidigt stadium från ett invant område för att komma bort från brand. Unga djur i kullar som fötts senare i sommar bör ha blivit så stora att de klarar att förflytta sig. Mindre djur som gnagare, orm med fler kan gräva ned sig i marken för att undkomma branden. De kan också bo i stenigare marker där inte lika mycket brännbart växer.
Rovfåglar kan gynnas i utkanten av en skogsbrand. De kan hitta stor mängd föda bland de djur som flyr ur området. Efter att en skog brunnit, ökar ofta växtligheten i området. Vissa växtarter gror endast efter att marken utsatts för de höga temperaturerna i en skogsbrand. Med ökad växtlighet kan djuren som kommer tillbaka till området få rikligt med mat.