Afrikansk svinpest
Afrikansk svinpest är en allvarlig virussjukdom som drabbar tamgrisar och vildsvin. Symtombilden är densamma som vid klassisk svinpest. Sjukdomen har sin ursprungliga utbredning i Afrika söder om Sahara, men har under senare år fått en kraftigt ökad spridning. Afrikansk svinpest har sedan 2007 etablerat sig i bland annat Kaukasus och Ryssland, och förekommer sedan 2014 även i ett flertal länder i EU. Under 2018 upptäcktes också de första fallen av afrikansk svinpest i Kina. Under 2023 upptäcktes det första fallet i Sverige. Utbrottet bekämpades och 2024 blev Sverige åter fritt från ASF.
Anmälningspliktig :
Ja
Epizooti :
Ja
Zoonos :
Nej
Smittämne
Afrikansk svinpest orsakas av ett Asfivirus.
Förekomst
Sjukdomen var historiskt, som namnet anger, begränsad till Afrika, söder om Sahara. I september 2023 upptäcktes det första svenska fallet av sjukdomen hos ett vildsvin strax utanför Fagersta. Utbrottet bekämpades och 2024 blev Sverige åter fritt från ASF. Tidigare har Europa under åren haft flera utbrott framför allt på den iberiska halvön och på Sardinien. Sedan 2014 förekommer afrikansk svinpest även i EU. Sjukdomen har etablerat sig i vildsvinsstammar i flera av dessa länder men utbrott har också i varierande omfattning förekommit i grisbesättningar. Under 2018 påvisades smitta i grisbesättningar i Kina, och sjukdomen fick därefter snabbt en geografiskt omfattande utbredning i Sydostasien. Den utveckling avseende förekomst av afrikansk svinpest utanför Afrika som setts den senaste tioårsperioden är en följd av introduktion av sjukdomen till Georgien 2007 med efterföljande smittspridning och etablering.
Smittvägar
Smittspridning kan ske via direktkontakt mellan djur, eller genom indirekt överföring via till exempel personer, transportbilar, redskap med mera. Eftersom viruset kan överleva flera år i kylt eller fryst kött och i många rökta eller saltade produkter så är matavfall ett mycket viktig spridningssätt till nya områden. Det är därför förbjudet att föra med sig kött och köttprodukter från tamgris och vildsvin från vissa zoner inom de länder där smittan upptäckts.
I delar av Afrika har vårtsvin och möjligen andra vilda grisdjur, vilka är symtomlösa smittbärare, betydelse för smittspridningen. Virus kan även föröka sig i mjuka fästingar och spridas via dessa.
Symtom
Olika kliniska former kan ses, från ett mycket snabbt perakut förlopp då grisarna dör innan några symtom har hunnit observeras, till ett långsammare förlopp med varierande sjukdomsbild som kan fortgå under flera månader. Akut afrikansk svinpest börjar med hög feber som följs av upphörd foderlust och nedsatt allmäntillstånd. Dräktiga suggor kastar vanligen på ett tidigt stadium. Huden blir ofta blåaktigt missfärgad på delar av kroppen. Gången är ostadig och okoordinerad. Andningssvårighet, ögonflöde, kräkningar, diarré samt blödningar från mun och ändtarm är andra symtom som kan ses. Smittade djur dör vanligen inom fem till tio dagar. Även om sjukdomsbilden hos ett infekterat djur i typiska fall är dramatisk, kan man på grund av smittans natur förvänta sig att endast enstaka djur i en besättning drabbas initialt. Vildsvin drabbas med samma symtom som tamgrisar.
Diagnos
Från infekterade individer kan virus påvisas i serum, blod och vävnader med hjälp av PCR, levande virus kan isoleras genom odling. Antikroppar i serum kan påvisas med ELISA teknik.
Om man misstänker sjukdomen
Afrikansk svinpest lyder under epizootilagen. Om man misstänker att ett djur drabbats av sjukdomen måste man genast tillkalla veterinär. Till dess att en veterinär tar sig an fallet måste man själv göra allt man kan för att förhindra smittspridning. Man måste se till att inga andra grisar utsätts för direkt eller indirekt kontakt med smittade djur. Misstänkt smittade grisar får absolut inte flyttas från den besättning eller det stall där de befinner sig. I veterinära författningshandboken kan du läsa mer om den lagstiftning som gäller vid epizootisjukdomar.
