Enstaka fall av blåtunga serotyp 3 hos nötkreatur under december och januari

Två grafer som visar resultat från analys av blodprover avseende förekomst av blåtungevirus serotyp 3 för får och nöt.

Positiva prover från nötkreatur har påvisats trots att svidknott inte kan uppföröka virus när dygnsmedeltemperaturen är <12°C och att de inte biter och därmed inte sprider smitta till djur när temperaturen är under cirka 6°C. Orsakerna kan vara flera, en del kända och en del okända. Hos nötkreatur kan arvsmassa från blåtungevirus ibland påvisas i blod under två till tre månader efter smittotillfället, detta skiljer sig från fårens betydligt kortare viremiska period. Enstaka svidknott kan också överleva en tid, och även bitas, inomhus till exempel i ladugårdar. Den långdragna viremin hos nötkreatur, inkubationstidens spann och en stor variation i tiden för uppförökning av virus i knott gör att det inte går att veta när infektionen skett. Ytterligare en förklaring kan vara att det delvis saknas kunskap om knottens livscykel och infektionsdynamiken för blåtungevirus, speciellt på nordliga breddgrader.

Virus kan i vissa fall överföras via moderkakan

När kor infekteras och blir viremiska kan blåtungeviruset i vissa fall överföras via moderkakan (transplacentalt) till kalven, som sedan kan födas viruspositiv. Risken för att en viremisk kalv ska födas är störst om den transplacentala smittan sker i slutet av dräktigheten. Kalvar som föds viruspositiva är inte kroniskt infekterade utan tillfrisknar precis som andra djur från blåtungeinfektionen. Liksom för vuxna nötkreatur kan dock virusets arvsmassa påvisas i blodet upp till tre månader efter infektionstillfället.

Svidknott som blåser in bedöms påverka smittspridningen mest

I en tidigare lägesbild nämner SVA att smittspridning förväntas ske under 2025 och även att kalvar kan komma att födas med virus i blodet i Sverige. https://www.sva.se/media/sauhxvhw/241016_bt_epil%C3%A4gesbild.pdf
Ett första fall av en kalv som fötts viruspositiv har nu konstaterats. Viruspositiva kalvar bedöms inte ha någon större betydelse för hur smittspridningen blir under 2025 utan SVA bedömer att inblåsande, infekterade svidknott kommer vara det som har störst påverkan på smittspridningen. Dock är det mycket som är okänt gällande infektionsdynamiken för BTV 3 då sjukdomen är ny både för Sverige och Europa. Därför fortsätter SVA att följa utvecklingen. Det vi säkert vet att är att smittan är utbredd i Europa i länder med högre temperaturer och bättre möjligheter för virus att övervintra. Det är därmed sannolikt att vi får nya introduktioner av smittade svidknott till Sverige under våren och sommaren 2025.

Risken för smittspridning är hög under knottsäsongen 2025 

Sammantaget är risken hög för smittspridning av BTV 3 i Sverige under 2025 års knottsäsong. Risken beror bland annat på andelen djur som vaccinerats eller utvecklat naturlig immunitet i Europa under 2024. Eftersom smittan är mer utbredd i Europa nu jämfört med slutet av vektorsäsongen 2023 är det troligt att smittspridning i Sverige under vektorsäsongen 2025 kommer starta tidigare och bli mer utbredd än under 2024.

SVA följer utvecklingen av BTV 3 i Sverige. Insamling av flera olika sorters data pågår: en enkätstudie till alla besättningar (får och nöt) som haft positiva fall, tankmjölksundersökning (nöt) och undersökning av antikroppar i fårbesättningar som haft positiva fall. Detta gör vi för att bättre förstå spridning och förekomst under svenska förhållanden och för att kunna återkoppla den informationen till djurägare inför smittspridningssäsongen 2025.

Läs mer

Blåtunga