Riskvärdering med anledning av att mul- och klövsjuka påvisat på vattenbuffel i Tyskland

Sprucken blåsa på tandplattan hos en ko med mul- och klövsjuka. Foto: EuFMD

Under måndagen den 13 januari hölls ett akut insatt möte på EU-nivå då Tyskland uppdaterade övriga medlemsstater och kommissionen om utvecklingen. I det drabbade området har åtgärder för att minska risken för smittspridning enligt EU:s regelverk vidtagits, och det pågår smittspårning med omfattande provtagning.

I nuläget finns bara en känt smittad besättning och samtliga djur i denna har avlivats. Samtliga djur i de tre besättningar som befann sig inom 1 km radie från den drabbade besättningen har också avlivats, i förebyggande syfte. Vidare har provtagning och klinisk undersökning genomförts i samtliga besättningar inom 3 kilometers radie (inklusive de tre som låg inom 1 km) med negativt resultat och motsvarande undersökning pågår i besättningar inom 10 kilometers radie. Således finns det i nuläget inte några indikationer på fler smittade besättningar, även om detta inte kan uteslutas (antingen sådana som smittats av den aktuella besättningen eller sådana som smittats före denna). Klövbärande vilt kan också drabbas av mul- och klövsjuka och Tyskland har därför aviserat att provtagning av vilt kommer att ske.

Restriktioner för att hindra spridning

Ett ”standstill”, det vill säga ett förbud mot transporter av mottagliga djur, inom den drabbade delstaten har införts för att förhindra smittspridning utifall att fler besättningar skulle vara drabbade utan att de ännu har upptäckts. Förbud mot utförsel av djur och produkter från det drabbade området har också beslutats på EU-nivå.

Smittan bedöms utifrån lesionernas ålder* och provtagningsresultat (djuren var positiva både med avseende virus och antikroppar) ha introducerats i besättningen någon gång i december. Utredningsarbete pågår, men det har ännu inte varit möjligt att fastställa smittkällan. Samtliga vattenbufflar är födda i Tyskland. Besättningen har enligt tyska myndigheter inte köpt in eller sålt djur i närtid, men de har hållits extensivt och den drabbade besättningen ligger i ett naturområde nära Berlin där många stadsbor promenerar och rastar sina hundar. Mul- och klövsjukevirus kan överleva i produkter från smittade djur och smittspridning kan även ske via indirekt kontakt t.ex. via föremål eller skor och kläder som varit i kontakt med smittade djur eller utsöndringar från dessa. Stora mängder människor som rör sig i ett område brukar därför ses som en risk för smittspridning, då de genom produkter eller resor till områden med mul- och klövsjuka kan få med sig virus.

Även om risken är extremt låg i det enskilda fallet så ökar den sammantagna risken om kontakterna är många. Tyskland lyfte därför dessa kontakter som en hypotetiskt möjlig introduktionsväg. I sammanhanget är det viktigt att komma ihåg att mul- och klövsjuka förekommer i många delar av världen, både bland tama och vilda klövbärande djur, varför risken för spridning till nya områden, inklusive Sverige, alltid föreligger.

Riskvärdering av om smittan kan ha förts in i Sverige

Med anledning av utbrottet har SVA har genomfört en så kallad snabb riskvärdering gällande risken att smitta har introducerats till Sverige från det aktuella utbrottet. I denna har förutom kunskap om virusets egenskaper och epidemiologi och om smittläget i det aktuella utbrottet, även importer av djur och andra möjliga smittvägar, beaktats. Under den aktuella perioden har det inte förekommit några importer till Sverige av levande klövdjur från Tyskland. Importer av nötsperma har skett, men inte från den drabbade regionen.

Givet den aktuella smittlägesbilden bedöms det aktuella utbrottet i nuläget därför inte nämnvärt påverka den risk för introduktion av mul- och klövsjuka till Sverige som alltid föreligger. Men SVA vill betona att riskvärderingen är bakåtblickande och utgår från den information som nu finns tillgänglig. SVA följer läget kontinuerligt och om ny information framkommer eller om situationen i Tyskland förändras så kan risken och bedömningen av risken ändras.

Utbrottet är en väckarklocka

Även om risken för Sverige i nuläget inte bedöms ha ökat, ställt i relation till att sjukdomen förekommer i hög omfattning i många delar av världen, utgör utbrottet i Tyskland en väckarklocka. Mul- och klövsjuka är en av de allvarligaste smittsamma djursjukdomarna och ett utbrott i Tyskland var oväntat. Kan en introduktion ske där kan introduktion också ske på andra platser, och vi behöver ständigt vara medvetna om denna sjukdom.

Djurägares uppmärksamhet är viktig för tidig upptäckt

Djurägares uppmärksamhet är helt avgörande för tidig upptäckt av ett eventuellt utbrott. Det kan inte tillräckligt betonas tillräckligt hur viktigt det är att kontakt tas med veterinär vid symptom som kan tyda på mul- och klövsjuka så att misstanken kan utredas.

Vi har under hösten haft ett utbrott av blåtunga i landet, och vi förväntar oss att antalet fall återigen ökar till våren när svidknotten blir aktiva igen. Vissa av symptomen vid blåtunga och mul- och klövsjuka är likartade. Därför ska mul- och klövsjuka alltid ska has i åtanke när blåtunga misstänks men där provresultat är negativa. Fallet i Tyskland rapporterades initialt som en blåtungemisstanke, men undersöktes också för mul- och klövsjuka efter att blåtunga uteslutits.

*mul- och klövsjuka ger blåsor på mule, i munnen och på klövarna och det går utifrån skadornas utseende att bedöma hur gamla de är, det vill säga när djuret smittades.

Läs mer

Snabb värdering av sannolikheten för att den svenska djurpopulationen utsätts för smitta med mul- och klövsjuka till följd av utbrott i Tyskland (pdf)

 Mul- och klövsjuka